Historiskt val för mer än tre miljoner
Valet till riksdagens andra kammare i september 1921 har en självklar plats i historieböckerna. För första gången fick kvinnorna rösta, och även röstas in, på samma villkor som männen. Drygt …
Läs merFörutsättningar
Val av talman – parlamentarisk reform i tysthet
Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter – och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, …
Läs mer
När första kammaren försvann
För femtio år sedan, strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också …
Läs mer
Dubbla manliga röster – dubbel kvinnlig ilska
Rösträttsförslaget som den konservativt färgade regeringen lade fram i mars 1902 har – med ett slitet uttryck – gått till historien. Mest känt är förslagets nonchalerande av kvinnornas rösträttskrav. Istället …
Läs mer
Sista akten i rösträttsdramat
Året är 1918. Det är den 17 december och riksdagen har just sagt ja till allmän och lika rösträtt. Hur gick det till? Vilka grupper och individer var indragna i …
Läs mer
Snabbt genombrott för sen demokrati
Sverige var sent ute i fråga om demokratiskt genombrott. Inte minst kvinnors rösträtt dröjde. Åren 1917–1921 kom emellertid bitarna på plats: Parlamentarism – riksdagens vilja gick före kungamaktens, demokratiserad kommunal …
Läs mer
Partier i och utanför riksdagen
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla …
Läs mer
Politiskt system för elitstyre
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865/66 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då …
Läs mer