Porträtt av arkitekt Ingeborg Wærn Bugge

1919 hade kvinnor ännu inte fritt tillträde till KTH och Wærn Bugge antogs därför som specialelev. Utbildningstiden upplevde hon som tung då hon kände sig motarbetad av sina manliga kurskamrater. Trots detta tog hon examen med utmärkta betyg och gjorde därefter studieresor i Europa.

Efter några års anställningar på olika arkitektkontor och vidareutbildning på Konsthögskolans Arkitekturskola öppnade Wærn Bugge eget kontor tillsammans med Kjerstin Göransson Ljungman 1929. Många av kontorets uppdragsgivare var kvinnor, bland andra Anna Lindhagen som gav dem uppdraget att rita ett hem för ensamma mödrar.

Funktionalismen mötte de båda arkitekterna på Stockholmsutställningen 1930. De uppskattade utställningens paroller om ljus och luft i bostäderna men reagerade på de små köken. Tillsammans skrev de boken ”Bostad och hushållsorganisation: Staden Landet” (1936) i vilken de påvisar möjligheterna till rationalisering av bostaden. Efter matlagningstest, som de båda författarna utförde i en kokvrå, kunde de konstatera att den inte bara var för trång, den blev även fuktig och varm vid användning.

1936 upplöstes samarbetet med Kjerstin Göransson Ljungman och Wærn Bugge drev kontoret vidare på egen hand. Hennes intresse för landsbygdens förhållanden förde med sig att hon tidigt ägnade sig åt lanthushållsskolor och deras undervisning. Under sitt liv ritade hon inte mindre än tre lanthushållsskolor.

1953 fick Ingeborg Wærn Bugge anställning på Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå, där hon ägnade sig åt kyrkorestaureringar och uppmätningar, bland annat av Kina slott på Drottningholm. Efter år av fokus på kök och bostäder var det sannolikt en njutning att få ställa de kulturhistoriska och estetiska aspekterna i förgrunden.

/ Susanna Janfalk, Arkitekturmuseet (nuvarande Arkitektur- och designcentrum)