Det här skulle kunna vara en tebjudning eller en sammankomst vilken som helst för en sådär 100 år sedan. Men det är det inte. Det är nämligen Gerda Hellbergs väninnor i Föreningen för kvinnlig rösträtt som samlats i hennes villa strax utanför Karlstad, för att lägga upp planerna för den framtida kampen.
De är som värdinnan själv skriver ”Näbbstämman” som samlats, det vill säga ett gäng radikaler från hela landet, en del av den kamprörelsen. Just här sitter de kanske och planerar nästa steg av revolutionen. Om man nu kan kalla demokratins genombrott för det. Men det var vid möten som detta som det hände, den där förändringen av hela Sverige och mot demokrati som vi i dag tar för givet.
Berith Sande är sedan många år tillbaka arkivarie vid Föreningsarkivet i Värmland och det är hon som berättar om fotot och om Gerda Hellberg. Berith Sande är lika entusiasmerande som kunnig om arkivet och dess gömmor. Hon har på senare år kommit att intressera sig särskilt för kvinnor och deras roll i historien.
– Det är svårt att föreställa sig i dag och för oss, säger Berith Sande. Och hänvisar till Träarbetarnas diskussionsklubb i Karlstad, där man av en slump kom att diskutera den kvinnliga rösträttens vara eller inte vara år 1898.
”Det här var ju de radikala, de som gick före och engagerade sig fackligt och allt, och så var de sådana motståndare mot kvinnors rösträtt. Ja, en stackare fick plädera för kvinnlig rösträtt, men han tystades ner. Kvinnor kunde inte fostras och de var inte födda och sätta sig in i någon slags reformer överhuvudtaget, slog männen här fast! Och det jag slås av är att det var just den typen av åsikter som florerade och som man var tvingad att bemöta. Det var ett enormt motstånd och det syns ju när man sedan bildar föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Karlstad 1903.”
Gerda och Mauritz Hellberg – ett par i rösträttskampen
På arkivet finns en rad material där kampen för demokrati syns, lokala föreningar för rösträtten, en uppsjö olika fanor och liknande som berättar både om budskap, men också om att kvinnor ofta fick gestalta friheten (som olika typer av Marianne-gestalter) snarare än att faktiskt ikläda sig friheten. Därtill finns det också privata arkiv och det är ett av dem som Berith Sande gärna framhåller, nämligen Gerda och Mauritz Hellbergs arkiv. Här finns brev till och från makarna, fotografier och mycket mer, bland annat fotot på rösträttskvinnorna i ett av rummen i Villa Skogsbrynet.
Gerda och Mauritz träffades i Uppsala som studenter – bara det var ovanligt, för det gick tre kvinnliga studenter på 1000 manliga på 1890-talet. Gerda var en av dem. Hela deras gemensamma liv skulle sedan bli en del av kampen mot ett mer demokratiskt Sverige. Båda var engagerade i rösträttsrörelsen, han som redaktör och hon så som det brukade bli för många kvinnor som frilansare i en rad olika organisationer både lokalt och nationellt. Båda valdes – så småningom – till en rad politiska förtroendeposter. De umgicks med hela den nationella politiskt, radikala eliten. I deras hem åt såväl Ellen Key som Hjalmar Branting med hustru, middag.
”Gerda Hellberg var en spindel i nätet för kampen. Hennes betydelse både lokalt och nationellt är kanske inte helt känd men hon spelade en viktig roll och man kan följa i hennes fotspår i vårt arkiv.”
För paret Hellberg var kampen hela tiden gemensam. Om det vittnar också det faktum att de bara var trolovade och aldrig gifte sig.
– I dag kan det tyckas underligt, men det var ett sätt för Gerda att kunna behålla sin myndighet eftersom gifta kvinnor blev omyndigförklarade.
Parets villa, Villa Skogsbrynet, låg en bit från Karlstads centrum och dit kom alla tänkbara samtida politiker och opinionsbildare för att samlas och samtala. I gästboken syns spåren av det radikala parets verksamheter och många middagar.
– Samvaron fortsätter också efter att kvinnorna fått sin rösträtt. Både lokalt och nationellt kom många att uppskatta Gerdas insatser. Det syns inte minst på att hon redan 1912 blir invald i stadsfullmäktige i hemstaden, berättar Berith Sande.
När Gerda Hellberg dör 1937 hade hon hunnit uppleva rösträtten, och därtill även fungera som beslutsfattare som ledamot av Karlstads stadsfullmäktige och flera kommunala nämnder.
Mer om Gerda Hellberg och hennes otroliga engagemang kan man läsa i Jenny Moström c-uppsats. Mer om paret Hellberg finns att läsa om i deras privata arkiv i Föreningsarkivet i Värmland. Intressant är också att ta del av paret Hellbergs gästbok som berättar om det rika umgänge som paret hade under tidigt 1900-tal. Om den har Bertil Örnklint skrivit i En gästbok minns ur Villa skogsbrynets historia, från 2005.
Jenny Björkman
Docent i historia, Riksbankens Jubileumsfond
Läs mer:
- Moström, Jenny, Gerda Hellberg – Ty hon hörde till dem som har sin största betydelse icke genom vad de uträttat utan genom vad de äro, C-uppsats i historia, Karlstads universitet HT 2017
- Örnklint, Bertil, En gästbok minns ur Villa Skogsbrynets historia, Karlstad: Toms Bokförlag 2005
- Lyssna på P1 Kulturs reportage om Gerda Hellberg ”Eld och glömska åt dessa rader”. Historien om den svenska kvinnliga rösträttens genomförande i Sverige.
Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC
Bildrättigheter: Interiörbild från makarna Hellbergs Villa Skogsbrynet från Näbbstämman 1907. Kvinnorna på bilden är Gerda Hellberg, Augusta Tonning, Sigrid Kruse, Gulli Petrini, Emmy Welin, Ottilia Marin, Anna Wretman Lindström, Frigga Carlberg, Hilma Söderberg-Böving och Vienna Mesterton. Foto: okänd / privat ägo.
Hänvisa till artikeln så här: Jenny Björkman, ”Det privata hemmet som arena för rösträttskampen”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/det-privata-hemmet-som-arena-for-rostrattskampen/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).
