Medborgarrätt heter pengar

Dikten ”Medborgarsång” publicerades i Svenska Dagbladet den 22 september 1899, samma dag som det var val till riksdagens andrakammare.

”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér att medborgarrätt heter pengar”. Strofen från Verner von Heidenstams dikt ”Medborgarsång” är fortfarande välkänd, 120 år senare. Dikten var ett kraftfullt inlägg i den dåtida rösträttsdebatten och fick stort genomslag i sin samtid. Den citerades i riksdagsdebatter, trycktes som illustrerat särtryck och såldes i massupplaga, samt tonsattes och sjöngs vid rösträttsmöten.

Så sant vi äga ett fädernesland,
vi ärvde det alla lika,
med samma rätt och med samma band
för både arma och rika;
och därför vilja vi rösta fritt
som förr bland sköldar och bågar,
men icke vägas i köpmäns mitt
likt penningepåsar på vågar.

Vi stridde gemensamt för hem och härd,
då våra kuster förbrändes.
Ej herrarna ensamt grepo sitt svärd,
när varnande vårdkas tändes.
Ej herrarna ensamt segnade ner
men också herrarnas drängar.
Det är skam, det är fläck på Sveriges baner,
att medborgarrätt heter pengar.

Det är skam att sitta som vi ha gjort
och tempel åt andra hvälfva,
men kasta stenar på egen port
och tala ondt om oss självfa.
Vi tröttnat att blöda för egen dolk,
att hjärtat från hufvudet skilja;
vi vilja blifva ett enda folk,
och vi äro och bli det vi vilja.

Vid förra sekelskiftet hade färre än sju procent av svenskarna rösträtt. Uteslutna var samtliga kvinnor, liksom alla män under 21 år. Dessutom krävdes en årsinkomst över en betydande summa, alternativt att man ägde eller arrenderade en fastighet över ett visst taxeringsvärde. Nivåerna var högt satta och endast en fjärdedel av alla män över 21 år uppfyllde dessa krav.

Det var just de ekonomiska begränsningarna av rösträtten som Heidenstam riktade udden mot i ”Medborgarsång”, varav tydligast i strofen om att medborgarrätten (rösträtten) heter pengar. Detta var också en aspekt han återkom till när han bemötte sina kritiker och häcklare.

”Medborgarsång” var inte den då liberale (senare konservative) Heidenstams enda inlägg i rösträttsfrågan, om än det mest kända. Ett av flera andra exempel är dikten ”Röstsedeln” som ingick i samma diktcykel som ”Medborgarsång”, under den samlande titeln Ett folk. Gemensamt för både ”Medborgarsång” och ”Röstsedeln” är, utöver det tydliga ställningstagandet för vidgad rösträtt, referenserna till värnplikten.

Bilden på Heidenstam är en målning av Johan Krouthén, Wikimedia Commons.

Vid sidan av rösträtten var just värnplikten en av de mest omdebatterade politiska frågorna i slutet av 1890-talet. I båda fallen rörde debatten huruvida en utvidgning skulle ske. Och liksom många andra förespråkare av vidgad rösträtt kopplade Heidenstam ihop frågorna. Överklassen, ”herrarne”, är inte ensamma om att greppa vapnet vid händelse av krig, utan ”herrarnes dränger” gör detsamma, konstaterade Heidenstam och vände sig mot att herrskapet trots detta var ensamma om att ha politiska rättigheter i det land som alla manliga medborgare måste riskera livet för att försvara.

Här fanns därmed också en könsaspekt. Det var männen, inte kvinnorna, som omfattades av värnplikten och följaktligen männen, inte kvinnorna, som skulle beviljas rösträtt. Detta hindrade inte ”Medborgarsång” från att användas också av kvinnornas rösträttsrörelse, men även parafraseras i deras retorik: ”Medborgarrätten heter icke allenast pengar utan också byxor!”

Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia.

Läs mer:

  • Fia Sundevall, ”En man, en röst, ett gevär: kommentar till texter om mäns rösträtt och värnplikt” i Klara Arnberg, Fia Sundevall & David Tjeder (red.) Könspolitiska nyckeltexter: Från det går an till #metoo (Stockholm 2019).
  • Fia Sundevall, ”Pengar och medborgarrätt: om rösträttens ekonomiska och diskvalifikationsgrunder”, Arbetarhistoria nr 2–3 2019.
  • Birgitte Mral, ”’Medborgarrätten heter icke allenast pengar utan också byxor!’: ironier, metaforer och analogier i kvinnornas rösträttsargumentation” i Christer Jönsson (red.) Rösträtten 80 år (Stockholm 2001)

Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC

Bildrättigheter: Filmen är producerad av Demokrati100. CC BY-NC. Ljudet kommer från Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek. Bilden på Heidenstam är en målning av Johan Krouthén. Gå till bilden i Wikimedia.

Hänvisa till artikeln så här: Fia Sundevall, Medborgarrätt heter pengar, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/medborgarratt-heter-pengar/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).

Om Fia Sundevall

Fia Sundevall är docent i ekonomisk historia, verksam vid Stockholms universitet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Fia Sundevall ingår även i redaktionsrådet för demokrati100.se.

Visa alla artiklar av Fia Sundevall