Lika snabba som dagens inlägg på bloggar eller andra sociala medier var de förstås inte. Men utifrån mediesituationen för cirka hundra år sedan var de snabba nog. De politiska broschyrer som utgavs vid 1900-talets början var ganska enkla att framställa, och dessutom billiga. De kunde bestå av tal som någon framstående politiker hållit eller ha skrivits direkt för broschyrformen. Sidantalet varierade naturligt nog. Några kunde ha blygsamma 8–16 sidor, andra uppemot 80–100. Tonläget kunde vara uppskruvat, och angreppen på motståndarna hätska – ytterligare en jämförelsepunkt med dagens debatter.
Gemensamt var att de – om än på olika sätt – ville påverka opinionen i tidens centrala politiska stridsämnen: rösträtten och kraven på en demokratisk författning, kvinnans ställning, freden, försvaret, kyrkan och andra frågor.
Ur Kungliga bibliotekets samling av broschyrer har nu ett 30-tal valts ut för digitalisering av Demokrati100. Tanken är att olika politiska och ideologiska inlägg ska lyftas fram, skrivna av kvinnor såväl som män och både innehålla dagsaktuella och mer långlivade frågor. Den äldsta, från 1903, är skolreformatorn Anna Whitlocks Bör den svenska kvinnan erhålla politisk rösträtt? Att hon svarade ja på den frågan var inte överraskande. Yngst är socialisten Fredrik Ströms Vår hållning till oxkommunisterna, SKP, utgiven 1924. Ström hade då lämnat den vänsterrörelse han anslutit sig till i samband med utbrytningen från Socialdemokraterna 1917. Vid andrakammarvalet 1920 hade hans långtgående vänstersyn ännu varit intakt, illustrerat av broschyren Leve rådsrepubliken Sverge! Ned med blocket Trygger – Edén – Branting! Tal till valmännen. Högermannen Trygger, liberalen Edén och socialdemokraten Branting satt alla i samma båt, ansåg Ström. (”Oxkommunister” var ett öknamn på de Moskvatrogna kommunisterna och ”Sverge” stavades så av tidens språkreformatorer.)
Stridsglad – och mångordig – var också socialisten Hinke Bergegren i Allarm! Tryckt och otryckt både gammalt och nytt från många olika områden: antimilitaristiskt, avslöjande och hädiskt, om nöd och hyckleri, om klasskamp och socialism, 1915
Ett lugnare tonläge representerar Ellen Keys Kriget, freden och framtiden, 1914. Samma tema behandlas i en broschyr utgiven av två av tidens mest berömda svenska författare, Selma Lagerlöf och Elin Wägner, Fred från 1916.
Många andra röster från början av 1900-talet kommer nu genom digitaliseringen lättare oss till mötes. En av dem är den tjugoårige Per Albin Hansson med Den socialdemokratiska ungdomsrörelsen, 1905. En duktig skribent och talare, men hans roll som landets ledare under flera decennier var ännu oskriven. Genom digitaliseringen har hans ord dock lyfts in i dagens medietekniska landskap.
Torbjörn Nilsson
Broschyrerna nås antingen via respektive författare eller på titeln. Den som vill ha hela listan över de broschyrer som nu har digitaliserats hittar den här.
