Många kvinnor och HBTQ-personer känner sig historielösa på grund av att förebilder har försvunnit, osynliggjorts och glömts bort i historieskrivningen. Bohusläns museum driver Projektet Mod som handlar om att hitta och lyfta fram lokala rösträttskämpar i Bohuslän. Genom projektet vill vi synliggöra parallella historiska spår som fler kan identifiera sig med. Den här artikeln handlar om glömda rösträttskämpar i Bohuslän.
Om jag inte får äga min röst är livet ingenting värt, varför är mitt jag mindre värt än min brors, min fars? Varför ska jag ägas likt kossan i hagen? Kommer jag få älska den jag vill eller kommer min vilja dränkas i någon annans krav och äganderätt över mig?
Det började med några rader i en dagbok. Den var sliten och nött. Sidorna hade gulnat och bokstäverna var ibland oläsliga. I dagboken radade orden upp sig, tätt och smått. Jag läste den om och om igen. Vem var denna tonåring? Vad hände med hennes längtan, drömmar och funderingar över sin framtid? Tekla Nyberg stod det i guld på framsidan. Som rutin skrev jag in hennes namn på DigitaltMuseum.se och fick en träff, ett fotografi. Genom ett gediget researcharbete med källor som fotografier, dagböcker, tidningsartiklar och brev kunde vi återigen synliggöra Tekla Nyberg i historien, och med henne ett helt nätverk av bortglömda namn som tillsammans kämpade för kvinnlig politisk rösträtt.
Vad dolde sig bakom namnen?
Vi hade 17 namn på en lista, avskrivet från både Tekla Nybergs dagbok och från tidningen Kvinnlig politisk rösträtt. För- och efternamn som alla en gång varit eldsjälar i den lokala kampen för kvinnans politiska rösträtt.
Jag började googla namn efter namn. Söka efter dem i Riksarkivets databas och bland våra egna arkiv och samlingar. Genom att kartlägga namnen kunde jag hitta små pusselbitar som jag hoppades skulle generera en större, gemensam bild.
Det var svårt att hitta några fotografier och informationen jag fann handlade ofta om att de hade varit gifta, ogifta, vilket yrke de haft, om de hade barn och var de hade bott under folkräkningarna. Vissa av namnen var mer kända och lättare att hitta i arkiv och samlingar. När vi väl hade hittat ett fotografi, och lärt oss i vilken sällskapskrets dessa kvinnor rörde sig, kunde vår foto- och filmantikvarie Fiffi Myrström börja namnge ”Okänd kvinna” i vår fotosamling. På så vis blev dessa kvinnor både sökbara och synliggjorda.
Karin, född i Vänersborg, var konstnärlig ledare för Handarbetets vänner i Stockholm. Konstnären Lotten, född i Uddevalla, gjorde tidigt motstånd mot rådande klädnormer och var en aktiv rösträttskämpe. Fotograf: Waldemar Dahllöf / Bokuslänsmuseum. Gå till bilden i DigitaltMuseum.
Från okänd till sökbar
Samtidigt som vi försökte kartlägga vilken information som fanns i våra egna arkiv så började jag att söka efter släktingar för att få veta mer. Jag tog kontakt med den ena efter den andra personen som kunde tänkas vara släkt till någon av de kvinnor jag försökte hitta mer information om. Ibland hamnade jag helt fel och ibland kom det rena lyckoträffar. Ett exempel på en lyckoträff är släktingarna till Gertrud Zachau.
Gertrud Zachau var både ordförande för den lokala föreningen för kvinnlig politisk rösträtt i Uddevalla och centralstyrelsemedlem. Även om Zachau är ett känt efternamn i Uddevalla fanns det ingen information om henne i våra arkiv och samlingar. För att komma vidare sökte jag på ”Zachau” + ”Uddevalla” på hitta.se och ringde första numret som dök upp. I andra änden svarade ett barnbarn och det samtalet ledde till möten, diskussioner och mejlkonversationer med nära släktingar till Gertrud. Tack vare deras hjälp har vi gått från att endast ha ett namn till att vi i dag har lärt känna Gertrud Zachau. Genom fotografier, dagböcker, minnesbilder, brev, föremål och kläder har vi kommit närmare det enorma engagemang som hon hade för allas lika värde, kvinnans rätt till sitt eget jag, sina val och sin politiska röst.
Kampen för kvinnlig politisk rösträtt kan ses som gränslös
Även om vi kunnat hitta och kartlägga de 17 namn vi började med, har vi idag över 30 namn till som vi arbetar med – och listan bara växer. Var Uddevalla unikt? Nej, så här såg det ut i många delar av Sverige. Vi får bilden av samarbete och harmoni, men samtidigt har forskare kunnat se att det i rösträttsrörelsen också fanns splittring och motsättning. Kanske fanns det också i Bohuslän, det vet vi inte. Men för att ta reda på det behöver vi forska vidare. Genom att gräva där vi står kan vi hitta och lyfta fram dessa jämställdhetskämpar. På så vis får vi en bättre bild över hur kampen för kvinnlig politisk rösträtt såg ut på det lokala planet, där våra kunskaper är betydligt mindre än på riksplanet.
Jienny Gillerstedt, utställningsproducent Bohusläns museum
Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC
Bildrättigheter: Bilden högst upp visar äventyraren och teckningslärarinnan Tekla Nyberg. Hon var medlem i föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Foto: Josefina Rydholm / Bohusläns museum. Gå till bilden i DigitaltMuseum.
Hänvisa till artikeln så här: Jienny Gillerstedt, ”Glömda rösträttskämpar i Bohuslän”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/glomda-rostrattskampar-i-bohuslan/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).
