10 januari 1922: kvinnornas riksdagsentré

Bilden visar ett tidningsklipp med bild på de fem första kvinnorna i riksdagen.

Demokratireformen 1921 innebar inte enbart att kvinnor fick rösträtt i andrakammarvalen. Den gjorde även kvinnor valbara till riksdagen. När 1922 års riksdag öppnades, måndagen den 10 januari, fanns det för första gången kvinnor bland ledamöterna.

Totalt fem kvinnor intog riksdagsbänkarna denna dag. Bland andra kammarens 230 ledamöter tog fyra kvinnor plats: socialdemokraterna Nelly Thüring och Agda Östlund, liberalen Elisabeth Tamm, och Högerns representant Bertha Wellin. I den mer exklusiva första kammaren, där valbarheten fortsatt (fram till 1933) var begränsad till personer över 35 år och med större ekonomiska tillgångar, blev liberalen Kerstin Hesselgren ensam kvinna bland 149 män.

”Jag hoppas, att hon icke tager illa upp om jag, åtminstone så länge hon är ensam i sitt slag i kammaren, fortfarande gentemot kammaren begagnar mig av den gamla titulaturen. Mina herrar! ”

”Jag hoppas, att hon icke tager illa upp” sa talmannen på riksdagens första sammanträdesdag denna vår, ”om jag, åtminstone så länge hon är ensam i sitt slag i kammaren, fortfarande gentemot kammaren begagnar mig av den gamla titulaturen. Mina herrar! ”

Pressuppmärksamheten kring kvinnornas entré var inte särskilt stor. Flera dagstidningar nämnde inte ens kvinnorna i sin rapportering från riksdagens öppnande. Den som gick på bio senare under veckan kunde däremot se ett kort klipp på Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm som tillsammans kliver nedför riksdagens trappa och stannar upp en stund framför kameran.

”Som en sparv i tranedans”

Annars var det framförallt i de så kallade kvinnotidskrifterna som de fems riksdagsentré uppmärksammades. ”Nu äro också kvinnorna inne i riksdagen, äntligen eller redan, vilket man helst vill säga ”, inledde tidningen Idun sin helsida om dem. Artikeln följdes sedan upp i efterföljande nummer med ett stort antal fotografier från kvinnornas första dag i riksdagen.

I Kvinnornas tidning, vars uttalade syfte var att tillvarata och främja kvinnors intresse och upplysa dem i bland annat politiska frågor, gavs en närmare presentation av de fem tillsammans med en beskrivande text om riksdagens struktur och arbetssätt. Och i Morgonbris , Socialdemokratiska kvinnoförbundets tidning, försökte Agda Östlund i en egenskriven text besvara frågan hur det egentligen känns att vara en av de fyra kvinnorna i andra kammaren. Litet underligt, konstaterade hon att det var, ”att sitta i riksdagen bland de andra 226 ’självskrivna’ – ’som en sparv i tranedans’ föll det mig in”.

”jag vet min väg och går den också, och passar den icke skapelsens herrar, så à la bonheur [låt gå för det]”

”Som pionjärer komma vi naturligtvis att få kämpa mot stora svårigheter, icke minst männens motstånd, vilket jag funnit starkt överallt, där vi kvinnor söka göra oss gällande i det offentliga”, konstaterade Nelly Thüring i Idun, men tillade att ”jag är nu en gång för alla djärv till min natur […], jag vet min väg och går den också, och passar den icke skapelsens herrar, så à la bonheur [låt gå för det]”.

Ansvar och förväntningar

Männens motstånd hade de lärt sig handskas med. Desto svårare kunde det vara att hantera förväntningarna från alla dem som gladdes åt kvinnornas närvaro. ”Ansvaret är så fruktansvärt”, uppgavs en av de fem ha sagt under sin första dag i riksdagen, när en skribent i Kvinnornas tidning uttryckte sin stora glädje över att riksdagsledamoten var där ”icke endast som representant för kvinnorna utan som representant för vad som är rätt och gott och klokt i vårt samhällsliv”.

Parallellt med att jonglera motstånd och förväntningar skulle det dagliga arbetet i riksdagen hanteras. ”Jag får just nu en föredragningslista i mina händer, som upptar inte mindre än 95 ärenden”, skrev Agda Östlund i sin rapport från de första dagarna, ”det kan möjligen giva en liten aning om att nästa steg [i riksdagen] inte blir så enkelt som det första”.

Fia Sundevall

Läs även
Karin Kvist Geverts, ”De fem första kvinnorna i riksdagen” Personhistorisk tidskrift nr 2, 2019.


Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC

Bildrättigheter: Tidningsklipp från IDUN, Årg. 35, N:r 4 – År 1922, Mån Januari, Dag 22.

Hänvisa till artikeln så här: Fia Sundevall, ”10 januari 1922: kvinnornas riksdagsentré”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/10-januari-1922-kvinnornas-riksdagsentre/).

Om Fia Sundevall

Fia Sundevall är docent i ekonomisk historia, verksam vid Stockholms universitet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Fia Sundevall ingår även i redaktionsrådet för demokrati100.se.

Visa alla artiklar av Fia Sundevall