Sista akten i rösträttsdramat
Året är 1918. Det är den 17 december och riksdagen har just sagt ja till allmän och lika rösträtt. Hur gick det till? Vilka grupper och individer var indragna i …
Läs merFörfattare: Torbjörn Nilsson
Vänstersocialistens ilska och högerledarens sömnproblem
Ibland beskrivs demokratins genombrott som en lugn och stillsam uppgörelse. Alla var egentligen för demokrati, men en del var mer försiktiga angående hur övergången skulle gå till. Helt fel är …
Läs mer
Snabbt genombrott för sen demokrati
Sverige var sent ute i fråga om demokratiskt genombrott. Inte minst kvinnors rösträtt dröjde. Åren 1917–1921 kom emellertid bitarna på plats: Parlamentarism – riksdagens vilja gick före kungamaktens, demokratiserad kommunal …
Läs mer
På väg mot rösträtten
Kvinnan med cykel heter Nanny Palmkvist. Året är 1892. Vem är hon och vart är hon på väg? Och vad har cykeln med rösträtten att göra? Striden om rösträtten handlar …
Läs mer
Rösträtt – nej tack!
Idag ser vi rösträtten som självklar, något som alla (åtminstone vuxna) ska ha. Hur kunde man förr i tiden motsätta sig allmän och lika rösträtt? Hur motiverades denna orättvisa? Att …
Läs mer
Sverige sämst i klassen?
Sverige beskrivs ofta som ett avancerat och modernt land, också av utländska betraktare. Välfärd, standard och jämställdhet förs fram som grundpelare i samhället. Men så har det inte alltid varit. …
Läs mer
Partier i och utanför riksdagen
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla …
Läs mer
Politiskt system för elitstyre
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865/66 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då …
Läs mer