Meriter

Molin, Adrian Leopold, f 5 mars 1880 i Varberg, d 10 aug 1942 i Sthlm (enl db för Lidingö). Föräldrar: kustvakten Anders M o Maximiliana (Mili) Andreasdtr. Mogenhetsex vid Gbgs h reallärov vt 99, inskr vid GH 8 sept 99, FK där 13 sept 02, inskr vid UU ht 03, FL vid GH 7 juni 05, disp där 30 maj 06, FD där 1 juni 06, medarb i Gbgs aftonbl 06, i SvD 07, sekr o ombudsman i Nationalfören mot emigrationen från 07, utg av Det nya Sverige 07–26, av Hem i Sverige från 08, led av styr för ab Småbruk i västra Sverige aug 08–17, av styr för ab Värmlandshem dec 08–23, av styr för Västgöta-Dals egnahems-ab dec 10–17, av komm ang egnahemsfrågan jan 11–nov 16, av bostadskommissionen jan 12–nov 18, VD i ab Sv jordförmedling från okt 13, i Mälareprovincernas egnahemsab (från 21 ab Mälarhem) dec 14–22, led av styr för ab Likvidator 15–19.

G 8 juni 1905 i Gbg, Domk, m lärarinnan FK Sigrid Braathen, f 24 nov 1882 i Karlstad, d 15 juli 1971 i Overjärna, Sth, dtr till disponenten Georg Adolf B o Valborg Overgaard.

Biografi

Under sina studier i Gbg kom Adrian M i kontakt med R Kjellén (bd 21) och V Norström, båda professorer vid högskolan. Han tog starkt intryck av såväl deras rent filosofiska som deras politiska förkunnelser och tillsammans utgjorde dessa tre kärnan i den i vardande göteborgska unghögern. Redan 1903 tog M initiativet till bildandet av en konservativ förening vid högskolan, förbundet Manhem. Samtidigt började han att publicera ideologiskt programmatiska bidrag i göteborgspressen. M har senare själv uppgivit att den idémässiga inspirationen till denna politiska aktivitet fanns i O Noréns skriftställen men att den centrala kraften i den aktiva gruppen var V Norström. Denne framträdde emellertid inte utåt utan utvecklade sina på ett filosofiskt system vilande åsikter om dagspolitiken mer privat.

Det första samlade uttrycket för den göteborgska unghögeråskådningen stod M själv för. Det skedde i Svenska spörsmål och kraf (1905). Boken hade visserligen tillkommit i samverkan med M:s studiekamrat H Haralds, med vilken han hade en långvarig emotionellt grundad kontakt som emellertid tillfälligt bröts under arbetet med boken varför M ensam kom att stå som författare. Båda var starkt influerade av den uppmärksammade tyske författaren J Langbehn som i propagandaskriften Rembrandt als Erzieher formulerade ett av nietzscheanska tankegångar påverkat nationalistiskt budskap, senare uppfattat som ett centralt dokument i nationalsocialismens idéutveckling. I M:s bok förenades således en konservativ, nationalistisk målsättning med radikalism ifråga om med- len. Han såg i tidens kulturradikalism och ekonomiska industrikapitalism ett hot mot de grundläggande värdena i form av familjens okränkbara enhet, folkets sociala hälsa och sedliga sundhet, statens storhet och styrka. Staten borde – även om det måste ske på bekostnad av individens frihet – aktivt gripa in for att skydda nationen mot den hotande individualismen.

Skriften bärs, även om det kan tyckas motsägelsefullt, av ett socialt patos som leder till krav på långtgående sociala och ekonomiska reformer trots att individens bästa aldrig sätts i fokus. Där placeras istället nationens, statens, överlevnad. Individen måste alltid underordna sig det allmännas bästa. I synen på staten finns ett socialdarwinistiskt, nietzscheanskt drag: "en stat måste gå framåt med stora, hänsynslöst energiska steg" eftersom "makt är tidens lösen" och små stagnerande stater är dömda att gå under i den ständigt pågående kampen för tillvaron (Elvander, s 300f).

M krävde en aktiv befolkningspolitik och åtgärder för att stoppa emigrationen. Denna ansågs åderlåta landet på dess livskraft, nämligen bondebefolkningens ungdomar. Staten borde främja tillkomsten av nya jordbruk genom nyodling och styckning av storgods så att de som kände sig lockade att emigrera istället skulle förmås uppodla Sverige, fosterlandet. Det internationella kapitalet måste "kastas ur sadeln" och folket, dvs staten, ta över. M anklagade vidare landets kulturbärare för att vara alltför influerade av den franska (galliska) kulturkretsen. Även mot slaviska inflytanden måste den germanska sv kulturen skyddas. Av de nordiska länderna var Sverige främst. Endast som ledande nation borde landet delta i nordiskt samarbete. Skandinavismen – samverkan på lika villkor – tog M bestämt avstånd ifrån. Unionsupplösningen uppfattades som ett sv nationellt nederlag. Han hävdade i direkt anslutning till den att Sverige borde ta revansch och skapa en ny union med Norge på sv villkor. Senare blev målet kompensatoriskt. Det gällde "att inom Sveriges gränser vinna Norge åter" och därigenom bli den ledande nationen i Norden.

M:s ideologi var först och främst grundad på övertygelsen om individens moraliska skyldigheter i förhållande till nationens långsiktiga mål. Men det fanns också en mycket konkret uppfattning av verkligheten med i bilden. M:s politiska program var därigenom en syntes av extremkonservativt statsintresse och radikalt socialt reformarbete. De långsiktiga moralfrågorna skildes aldrig från de aktuella ekonomiska och sociala.

Programskriften publicerades året innan M disputerade på en avhandling om Geijers ungdomsdiktning, en prestation som inte ställde någon akademisk karriär i utsikt. Efter disputationen ökade hans publicistiska verksamhet och han knöts till SvD som ledarskribent främst på grund av de meriter han skaffat sig genom politiska artiklar i det ultra-konservativa organet Gbgs aftonblad. SvD:s moderatkonservativa hållning passade dock inte M. Han ville ha större rörelsefrihet och framförallt skaffa sig möjlighet att driva sin egen politiska linje. Redan efter ett år upphörde därför anställningen och M startade ett eget organ, Det nya Sverige. Tidskriften var tänkt att bli ett allmänt debattorgan, redigerat i "nationellt frisinnad anda" men huvudinriktningen skulle vara bestämd av utgivarens åskådning (R Andersson, s 439). Till en början lyckades M engagera en rad framstående samhällsdebattörer som medarbetare, men småningom blev kretsen alltmer begränsad och omfattade snart nästan endast utrerade representanter för den göteborgska unghögern. M kritiserade konsekvent högerpartiet för att det, som han uppfattade det, höll på att utvecklas i "klassegoistisk" riktning genom sitt vaktslående om framför allt företagar- och godsägarintressen. Den nationella kraftsamling som nödvändiggjorts genom emigrationen, unionsupplösningen och storstrejken var inte möjlig förrän högern satte nationens intressen före gruppens. Den ihärdiga kritiken av högerns politik torde ha bidragit till att allt fler skribenter drog sig för att medverka i M:s tidskrift.

Konkretion åt det ideologiska engagemanget gav M genom medverkan i tillkomsten av Nationalföreningen mot emigrationen 1907. Han blev föreningens sekreterare och svarade sannolikt i huvudsak för utformningen av programmet. Föreningen skulle verka efter två linjer nämligen dels med "upplysning", dels med ett "planmässigt praktiskt arbete mot emigrationen". Det förra arbetet skulle ske genom föredrag och småskrifter, det senare, vilket angavs vara det viktigaste, genom bl a förmedling av arbetstillfällen, egnahemslån och köp av jord, allt för att söka förhindra att landsbygdens ungdomar emigrerade. Föreningens målsättning kom att bestämma M:s framtida verksamhet. Det var inom jordpolitiken och egnahemsrörelsen samt inom den politiska publicistiken hans livsverk kom att ligga.

Till nationalföreningen länkades 1913 ett formellt sett fristående företag, ab Sv jordförmedling, vars förste direktör M blev. Bolaget hade till uppgift att verka för nybildning och förmedling av egnahem, framförallt småbruk. Detta skedde till en början genom ett intensivt samarbete med hushållningssällskapens lokala egnahemsnämnder. Verksamheten kom att utsträckas till att gälla även förmedling av större jordbruk och bondejordbruk samt exploatering av områden för villabebyggelse, särskilt i Sthlms omgivningar. M skötte företaget affärsmässigt, ett antal regionala dotterbolag bildades, och verksamheten blev stundtals mycket lönande. Detta ledde till att han ofta kritiserades för "jobben" av kretsar som ansåg att jordförmedlingsverksamheten skulle ske på helt ideell basis utan hänsyn till privata vinstintressen.

M uttryckte i boken Svenska allmogehem (1909), för vilken han var medredaktör, sin inställning till egnahemmets utformning och funktion. I förordet heter det om boken att "Den vill visa, hur våra småbrukare och industriarbetare skola kunna bygga enkla, sunda, billiga och välordnade bostäder med svensk karaktär. Inte tarvliga efterapningar av utländska herrskapsvillor utan svenska hem, sådana våra fäder byggde". Programmatiskt höll han fast vid denna inställning hela sitt liv. I artiklar propagerade han för det traditionella och svenska, mot det moderna och utländska (se ex Hemkulturens självbesinning i Stafetten går vidare). En forskningsuppgift som återstår är att undersöka M:s och ab Svensk jordförmedlings verksamhets faktiska inriktning i relation till uttalade målsättningar.

I unghögerprogrammet fanns inslag av den kjellénska geopolitiken, dvs läran om staten som geografisk organism. Tyskland blev i denna starkt politiskt-ideologiskt färgade "vetenskap" världens centrala statsbildning efter vilken Sverige liksom alla "germanska" kulturer måste rätta sig. M blev en mer extrem uttolkare av geopolitiken än dess upphovsman. Under första världskriget framstod han som initiativtagare och pådrivande bakom den aktivistiska riktningen. Han utnyttjade sin tidskrift Det nya Sverige för att redan från krigsutbrottet 1914 propagera för sv uppslutning på tysk sida. M blev vidare redaktör för den s k aktivistboken Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning, som hade ett antal aktivistiskt inriktade medarbetare. M författade de programmatiska avsnitten. Vidare deltog han tillsammans med Haralds i grundandet av den aktivistiska tidskriften Svensk lösen.

Världskriget uppfattades av M inte endast som en politisk militär kraftmätning. Det gällde att ställa upp i kampen mot slaver och sydeuropéer, för den germanska rasen. Genom Finlands befrielse skulle Sverige få en buffert mot slavisk expansion. Sverige borde även genom en militär maktutövning tillskansa sig en ledande position i Norden. Samtidigt som Sverige kom att spela en ledande roll här skulle landet genom uppslutningen på Tysklands sida komma att spela en världshistorisk roll som förkämpe för den germanska kulturen. Redan i samband med förespråkandet av aktivismen kom M att uppfattas som extrem i sina åsikter och klyftan till högerpartiet fördjupades ytterligare. Samtliga partiledare tog således avstånd från de aktivistiska tankegångarna. M kom alltmer att hamna vid sidan av de dominerande åsiktstrenderna i den politiska debatten.

M tog i definitiva ordalag även avstånd från demokratin, vilken han uppfattade som en kort parentes i utvecklingen. Den kvinnliga rösträtten ansågs medverka till upplösning av samhällets grundval, familjen. I förhållande till högerpartiets moderata majoritet, som alltmer kom att acceptera samhällets långsiktiga transformation och även verka pådrivande i moderniseringsprocessen, intog M i flertalet viktiga frågor en avvikande mening. Han fördömde den ekonomiska liberalism som högerpartiet hävdade under 1920- och 30-talet. Samtidigt som M:s betydelse i den allmänna politiska debatten minskade, ökade hans inflytande inom de grupper av högern som samlades i Sveriges nationella ungdomsförbund (SNU) och som 1934 helt bröt med Allmänna valmansförbundet och Arvid Lindman. M:s tidskrift Det nya Sverige övertogs 1926 av SNU-kretsar i Lund och drevs i deras regi ett par år för att sedan läggas ned.

Efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland 1933 skrev M ett antal artiklar vilka han 1936 gav ut i volymen Stafetten går vidare. Han tog här klart ställning för nazismen och för Hitler. Han var övertygad om att Hitler var den "statsman av stora mått" som läget krävde. Inte endast Tysklands utan hela Europas öde vilade, enligt M, i Hitlers händer. Sv borgerlighet borde hämta inspiration i den utveckling som ägde rum i Tyskland. Samtidigt hävdade han – helt riktigt – att det fanns en obruten idémässig kontinuitet mellan unghögerns ideologi och det nazistiska idégodset. Sv radikal konservatism behövde inte hämta idéer utifrån, endast inspiration. Idéerna fanns i egen fatabur, nämligen i unghögerns programskrifter från seklets början, vilka i och för sig var starkt influerade av den bismarckska katedersocialismen.

Arvid Lindman angrep offentligt M:s pronazistiska och antidemokratiska budskap, vilket ledde till att M i mitten av 1930-talet tog direkt avstånd från högern. Han hoppades att de "nya" politiska sammanslutningarna, t ex Nationella ungdomsförbundet, de nazistiska partierna och sv frihetsrörelsen, skulle "trampa upp nya vägar" för sv politik. Själv sökte M under andra hälften av 1930-talet mobilisera en opinion riktad mot högerpartiet. Detta skedde genom att kontakta ett stort antal personer i olika ledande samhällsställningar. Det gemensamma programmet för aktionen skulle vara hans egna skrifter.

M hade föga framgång i sina strävanden. Det sv politiska klimatet utgjorde ingen grogrund för M:s idéer. Han blev isolerad i sin politiska gärning och uppfattades som en verklighetsfrämmande idealist. Mot bakgrund av den internationella utvecklingen framstod dock hans idéer som ett inte helt ofarligt hot mot de genuina nationella värdena – politisk frihet och nationell obundenhet.

I sin ideologiska och politiska gärning framstår M som mycket konsekvent. Han arbetade för att föra ut sitt ideologiska budskap men saknade viljan att kompromissa och nyansera. Han nådde därför aldrig politisk framgång. Sinne för vad som i olika situationer var politiskt möjligt saknades. Han tycks hela tiden ha väntat på den tid då hans personligt utformade budskap skulle allmänt accepteras. M blev därmed omstridd och råkade i konflikt med många. Trots hans viktiga kontakter var det få som hyste förtroende för hans politiska förmåga. Hans kompromisslöshet gav karaktären ett starkt drag av moralisk pliktmänniska präglad av viss intellektuell rigiditet.

Författare

Per Thullberg

Arkivuppgifter

M:s arkiv, innehållande bl a brev till M, brevkopior från M o ms, i KB. — Brev från M i GUB (bl a 46 st till V Norström), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Erik Gustaf Geijer och Anna Lisa Lilljebjörn. Ur Geijerska papper (OoB, årg 12, 1903, Sthlm, s 561 -574). - Geijers förhållande till Rousseau och Schiller (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedtska fören, 1903, Sthlm, s 185-192). – Erik Gustaf Geijer och Amalia von Helvig (ibid, 1904, s 37–51). – Tal vid festen till Gustaf II Adolfs minne i Göteborgs högskolas aula den 6 november 1904. Gbg 1904. 21 s. – Svenska spörsmål och kraf. Sthlm 1905. 201 s. [Anon.] 2. uppl 1906. 200 s. [Ej anon.] [Sep härur se nedan 1913.] – Geijer-studier. [Även: Akad afh ...] Gbg 1906. (8), 269 s. [VVSH, F 4, h 9:3.] – Emigrationen (Almanack för året ... 1909, [Sthlm, tr] Upps 1908, s 22-30, även andra utg, s 36-45). – Svensk egnahemspolitik. Några synpunkter o förslag. Sthlm 1909. 100 s. (Broschyrer utg af Nationalföreningen mot emigrationen, 3.) – Sverige (Svenska allmogehem ... utg af Gustaf Carlsson, Sthlm [1909], s 7–16; 2. uppl s å, Folkuppl 1910, 2. d:o 1912). – Emigrationen. Några synp. Upps 1910. 24 s. (Svensk politik, Föreningen Heimdals politiska småskrifter, bd 3, n:r 1.) – [Uttalande] (Emigrationsutredningen, Bilaga 18. Uttalanden i emigrationsfrågan af sv vetenskapsmän afgifna på begäran af Emigrationsutr, Sthlm 1910, s 21–37). – Vanhäfd. Inlägg i emigrationsfrågan. Sthlm 1911. VI, 153 s. 2. uppl så. – Jordfrågan. Föredr i Allmänna valmansförbundets Göteborgsafdelnings politiska föreläsningsserie d 6 april 1911. Gbg 1911. 27 s. – Stöd det svenska arbetet! (Almanack ... 1913, tr 1912, s 22–32, andra utg s 36-47). – Hur svenskamerikanerna bo. Några iakttagelser o reflexioner. Sthlm 1912. 69 s. (Broschyrer utg af Na-tionalfören ..., 5.) – Några drag af kolonisationen i Canada. Sthlm 1913. 85 s. (Ibid, 6.) – Man och kvinna. Särtr ur "Svenska spörsmål och kraf' med benäget medgifvande ... utg af Ungsvenska förbundet. Sthlm 1913. 16 s. –  Auswanderung (Schweden, historisch-statistisches Handbuch ... hrsgvonj. Guinchard, 2. Aufl, deutsche Ausg, T 1, Sthlm 1913[–14], s 726–732; även i Sweden, historical and statistical handbook ..., 2. ed, English issue, p I, Sthlm 1914[–15], s 665-671: Emigration, o i Sveriges land och folk [förtit: Sverige], hist--statistisk handbok ..., 2. uppl, sv ed, d 1, Sthlm 1915[-16], s 626-632: Emigrationen). – Die Eigenheimbewegung (ibid, s 744–753; även i Sweden ..., s 682–691: The "Egna hem" ("Own Home") movement, o i Sveriges land o folk ..., s 632—640: Egnahemsrörelsen), – Nybildningen af mindre jordbruk. En belysn af Nationalföreningens mot emigrationen centralstyrelse. Sthlm 1914. 64 s. [Föret.] – Nybildningen .,. jordbruk. Nationalfören ... framlägger sina erfarenheter. Sthlm 1914. 4 s. [Anon.] – Jorden och folket. Ett progr i kolonisationsfrågan. Sthlm 1914. VI, 199 s. "Jorden och folket." [Rubr.] Sthlm 1915. 4 s. [Ur Social tidskrift s å; svar till H Wachtmeister.] – Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning. Sthlm 1915. 211 s. [Anon, tills med flera.] 2.-6. uppl så. – Neutralität und Aktivität iri Schweden (Das neue Deutschland, Wochenschrift fur konservativen Fortschritt, Jahrg 4, 1915, Berlin, 4:o, s 89-91). – Olands emigrationsfråga. Sthlm 1916. 21 s. – Riket och folket. Inlägg i sv politik. Sthlm 1916. 224 s. – Schweden und der Weltkrieg. Stuttgart und Berlin 1916. 32 s. (Der deutsche Krieg, Politische Flugschriften, H 77.) – Das junge Schweden und der Weltkrieg (Deutsche Politik, Jahrg 1, 1916, Weimar, s 412–419). – Storgårdar eller mindre jordbruk? Några synpunkter på godsstyckningen. Sthlm 1917. 34 s, (15) s kartor. (Nybildningen av mindre jordbruk, Skriftserie utg av Nationalföreningen mot emigrationen, 1.) – Olandsemigratio-nen och ölänningarna. [Rubr.] Sthlm 1917. 4:o. (2) s. [Undert; ur SvD 12/2 s å.] – Die Lage in Schweden. Von dr. Mollin, Schweden (Deutsche Politik, 3, 1918, s 17–24). – Till saken! Vidräkning o uppslag i jordfrågan. Upps ... 1924. 170 s. – Kris. Till belysningen av sv demokrati. Sthlm 1925. 147 s. – Amerikaessayer. Sthlm 1930. 103 s. – Landskapskynnen. Sthlm 1930. 192 s. – På vägen ut ur jordbrukskrisen. Några drag av ett tidsenligt program. Sthlm 1931. 71 s. 2. uppl 1932. 111 s. – Några ord om Nationalföreningen mot emigrationen – Sällskapet Hem i Sverige 29 okt 1932. Sthlm 1932. 23 s. – Och förlåt oss våra skulder - - -Några lekmannasynpunkter på den ekon krisen. Tr som ms i ansl till inl av en diskussion i klubben "Stångebro" i Linköping d 5 dec 1932. Sthlm 1932. 15 s. – Ny balans! Några lekmannasynpunkter på den ekon krisen. Sthlm 1933. 26 s. – Egnahemsrörelsens krisläge. Tr som ms i ansl till ett radioföredr d 14 jan 1934. Sthlm 1934. 13 s. – Ett svenskt perspektiv på den nazistiska idékretsen. I ansl till ett föredr i Föreningen Heimdal i Upsala d 1 nov 1934. Sthlm 1934. 54 s. 2. uppl [omsl]: ... idékretsen [omsl: med en efterskrift] ... s å. 63 s. – Till hemkulturens självbesinning. Tr som ms i ansl till ett radioföredr d 16 dec. 1934. Sthlm 1934. 15 s. – Ett perspektiv på svensk borgerlighet. I ansl till ett föredr i Nationella ungdomsförb i Malmö d 31 maj 1935. Sthlm 1935. 47 s. – Stafetten går vidare. Sv perspektiv. Sthlm 1936. 253 s. 2. uppl s å. 269 s.

Utgivit (redigerat):' Det nya Sverige. Tidskr lör nationella spörsmål. Årg 1-20, 1907-26. Sthlm (1926: tr Lund) 19[06]–26. (Utg tills med V Langlet 1923, A Forssell .1924–25, Gustaf Olsson 1926; medv även senare.) — Kvartalsblad=utg af Nationalföreningen mot emigrationen. [Årg 1,] 1908. Sthlm. 4:o. [Forts:] Hem i Sverige. Kvartalsskrift utg ... Årg 2–18, 1909–25. Sthlm. [Anon red; i red o medv även senare.] – Svenska allmogehem ... utg af Gustaf Carlsson. Sthlm [1909], 208 s, 16 pl-bl. (Medred.) 2. uppl s å. Folkuppl 1910. 2. folkuppl 1912. – Svensk jord. Fastigheter till salu genom Nationalföreningen mot emigrationen [1915–18: (Organ för) Nationalföreningens mot emigrationen jordförmedling]. Årg 1–7, 1911–12, 1914–18. Sthlm. 4:o. [Anon utg.] – Lagen om arbetstidens begränsning. Sthlm 1919. 58 s. ... reviderad år 1921. 1921. 80 s. (Utg.) – Tillhörde grundarna av tidn Svensk lösen, 1916–20, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: N Edling, Det nya Sverige 1907–1914 (stencil 1985, StU); M Shephard, A M, A study of a Swedish right-wing radical (otr drsavh 1969, North Western Univ, Illinois, USA).

I Anderson, SvD:s hist, 1, 1889-1940 (1960); dens, Otto Järte – en man for sig (1965); R Andersson, SvD o det politiska livet 1897–1918 (1952); S Björck, Heidenstam o sekelskiftets Sverige (1946); N Elvander, Harald Hjärne o konservatismen (1961); TGihl, 1914–1919 (Den sv utrikespolitikens hist, 4, 1951); B Hagård, Nils Wohlin, konservativ centerpolitiker (1976); T Hammar, Sverige åt svenskarna (1964); G Hellström, Jordbrukspolitik i industrisamhället med tyngdpunkt på 1920- o 30-talen (1976); M Kihlberg o D Söderlind, Två studier i sv konservatism 1916–1922 (1961); A-S Kälvemark, Reaktionen mot utvandringen (1972); V Norström, Brev 1889–1916, ed E Åkesson (1923); G Prawitz, Jordfrågan (1951); C C Schmidt, Sv emigrations- o egnahemspolitik åren 1907–1932 (1932); E Stavenow-Hidemark, Villabebyggelse i Sverige 1900–1925 (1971); S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969); R Torstendahl, Mellan nykonservatism o liberalism (1969).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adrian L Molin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9421, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Thullberg), hämtad 2022-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9421
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adrian L Molin, urn:sbl:9421, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Thullberg), hämtad 2022-01-19.