Del 2 av 3. "Eld och glömska åt dessa rader". Historien om den kvinnliga rösträttens genomförande i Sverige
"Den vill vara konstnär och är det, om den har tålamod att vara från sig själv." Meningen är nästan den enda som går att tyda i rösträttskvinnan Lydia Wahlströms privata anteckningsbok som P1 Kulturs reportrar Anna Tullberg och Mattias Berg hittar i hennes privata arkiv på Kungliga biblioteket. Vad betyder den meningen? Att man måste lämna sig själv en stund för att våga vara något annat än det som förväntas? Vad tänkte Lydia Wahlström på när hon skrev meningen för 110 år sedan?
Del 2 av den här reportageserien handlar om begreppet "Den nya kvinnan", som myntas i slutet av 1800-talet när den självförsörjande kvinnan börjar ta plats i samhället, med såväl kropp som tanke. Vem var hon? Vad ville denna nya kvinna?
Några ville kunna sätta en studentmössa på huvudet och gå ut på stan. Hör vad Uppsala kvinnliga studentförening gjorde 1892. Möt författaren Elin Wägner som skildrade den nya kvinnan i sina romaner och avlyssna radioarkivets äldsta inspelning av en kvinnoröst.
Medverkar gör Ingrid Pärletun, Jenny Moström och Ulrika Knutson. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento, som läser texter av Elin Wägner, Ellen Key och Frigga Carlberg.
I tre långa kulturreportage ger P1 Kulturs Anna Tullberg och Mattias Berg sin version av historien om den kvinnliga rösträttens genomförande – som den 24 maj firar sin 100-årsdag. Då hade en flera decennier lång kamp nått åtminstone ett delmål, på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Våra reportrar jagar försvunna gästböcker och försöker läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffar experter, släktingar och vittnen. Reser bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven.
"Eld och glömska åt dessa rader" är ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens – som ofta skulle brännas av mottagaren.
