När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”.
Till exempel konstaterade Dagens Nyheter i sin årskrönika 1909 att Sverige under året hade infört och tillämpat allmän rösträtt. Men det skulle dröja till september 1921 innan kvinnor fick rösta. Det som hade skett 1909 var att riksdagen beslutat att avskaffa de så kallade penningstrecken (krav på årsinkomst över en viss summa, alternativt att äga eller arrendera en fastighet över ett visst taxeringsvärde), vilket innebar att ett ökat antal av landets män fick rösträtt.
Rösträttens viktiga datum
Betyder det att allmän rösträtt för män infördes 1909 – och allmän rösträtt i könsneutral mening infördes 1921? Det är en vanlig tolkning, men det förekommer också att andra årtal lyfts fram som den allmänna rösträttens födelseår, och då särskilt åren 1918 och 1919. Förklaringen är denna:
- Den 17 december 1918 beslutade den extrainkallade riksdagen att allmän och lika rösträtt skulle införas. Detta viktiga principbeslut lade i sin tur grunden för de lagändringar som möjliggjorde rösträtt för kvinnor. Eftersom rösträtten reglerades i grundlagen gällde särskilda regler för lagändring, nämligen att två likadana beslut fattas av två riksdagar, det vill säga med ett riksdagsval emellan.
- Den 24 maj 1919 fattade riksdagen det första av de två grundlagsändringsbesluten. I och med detta ansåg många, däribland Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), att reformen var i hamn.
- Hösten 1920 hölls det sista svenska riksdagsvalet där enbart män hade rösträtt.
- Den 26 januari 1921 fattade riksdagen det andra och bekräftande grundlagsändringsbeslutet. Därmed ändrades grundlagen och kvinnor fick rösträtt.
- På hösten 1921 ägde det första riksdagsvalet rum där kvinnor fick rösta. Detta var också det första riksdagsvalet där kvinnor var valbara, det vill säga kunde väljas till riksdagsledamöter. Fem kvinnor; Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin och Agda Östlund, valdes in. De tillträdde sina riksdagsplatser när riksdagen öppnade 1922.
Den allmänna och lika rösträtten hade införts.
Begränsningar
Men, fick verkligen alla rösta år 1921? Nej. Och det fick inte heller alla göra i det senaste riksdagsvalet hösten 2018. I Sverige, liksom i resten av världen, är rösträtten i någon mån begränsad, och då framförallt i relation till ålder samt nationellt medborgarskap. Särskilt åldersgränserna har haft stor betydelse för hur stor andel av befolkningen i Sverige som varit röstberättigad. År 1921, när rösträttsåldern var 23 år, kunde 55 procent av befolkningen rösta. Med dagens lägre åldersgräns, 18 år, är andelen ca 75 procent. I länder vars befolkning domineras av yngre kan andelen röstberättigade därmed bli låg, även om rösträttsåldern också är relativt lågt satt.
Utöver ålder och medborgarskap fanns det under flera decennier efter 1921 också en rad andra begränsningar. Häri ligger förklaringen till att det ibland hävdas att allmän rösträtt infördes först 1945 eller 1989. Före 1945 fick inte den som var försatt i konkurs eller omhändertagen av fattigvården rösta, och fram till 1989 kunde personer omyndighetsförklaras och förlorade då sin rösträtt. Dessutom blev straffångar av med sin rösträtt fram till 1937 (något som fortfarande är fallet i åtskilliga länder runt om i världen däribland USA, Australien och flera EU-länder).
Det ska också påminnas om att bara för att en person rent formellt har haft rösträtt betyder det inte att den har kunnat nyttjas i praktiken. Praktiska och administrativa rösträttshinder har begränsat rösträtten för bland annat personer som saknat fast adress, eller som på grund av till exempel sjukdom eller lönearbete varit förhindrad att ta sig till en vallokal på valdagen.
Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia och verksam vid Stockholms universitet samt Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Leder forskningsprojektet ”Allmän rösträtt?: rösträttens begränsningar efter 1921”.
Läs mer
- Rösträttens begränsningar
- De första kvinnorna i riksdagen
- Andel röstberättigade till riksdagen
- När fick romer rösträtt?
- Samernas förbryllande rösträttshistoria
Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC
Bildrättigheter: Bilden visar juristen Eva Andén och personalen på hennes advokatbyrå när de går för att rösta för första gången, september 1921. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek. Gå till bilden i KvinnSam.
Hänvisa till artikeln så här: Fia Sundevall, ”Den allmänna rösträtten – när infördes den?”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/den-allmanna-rostratten-nar-infordes-den/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).
