Artiklarna på webbplatsen är indelade efter olika teman. Här kan du läsa mer om vad dessa inbegriper.
Aktörer
Rösträttskampen drevs av män och kvinnor som samlades i olika organisationer. Två av de mer kända organisationerna var Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och Sveriges Allmänna Rösträttsförbund. LKPR drev att kvinnor skulle ha samma rösträtt som män – märk väl inte allmän rösträtt. De hänvisade inte bara till liberala rättigheter och nationens väl utan också till idéer om det moderliga hos kvinnor som gjorde dem väl lämpade för att ta politiskt ansvar. Men för att förstå vidden av deras kamp är det också viktigt att sätta sig in i rösträttsmotståndarnas argument.
Här kan du läsa om de som verkade för rösträtt, men också om motståndarna; de som var rädda för kaos, massans dumhet, kvinnors känslosamhet och som i brist på bättre såg förmögenheten som ett bevis på den medborgerliga förmågan. Läs om aktörer.
Begränsningar
I dagligt tal säger vi att den allmänna och lika rösträtten infördes för hundra år sedan. Och visst var rösträttsreformerna 1918–1921 avgörande för den svenska demokratin. Men det fanns en rad olika grupper som inte fick rösta ens 1921. Rösträttens begränsningar säger något om vad vi menar med medborgare och om vilka som definieras in i begreppet till ett allmänt ”vi”.
Här kan du läsa om vilka som inte fick rösta trots att allmän och lika rösträtt infördes. Andelen röstberättigade ökade till ca 80 procent av den vuxna befolkningen. Men vilka var de andra – de som inte fick rösta? Läs om begränsningar.
Förutsättningar
Tvåkammarsystemet infördes när ståndsriksdagen avskaffades i mitten av 1800-talet. I och med det blev det möjligt att välja in personer till riksdagens båda kamrar. Alla ledamöter skulle väljas in, men krav på inkomster och förmögenheter stoppade de flesta.
På 1890-talet uppkom också det moderna partisystemet. Behovet av regelrätta partier för att påverka politiken blev än tydligare i och med kampen för rösträtt och allmänna val. Tidigare fanns det visserligen falanger i riksdagen, men inga valrörelser så som vi känner dem idag. Rösträttsfrågorna engagerade människor och bidrog till att partierna alltmer verkade ute i samhället, inte bara i riksdagen.
Här kan du läsa om partiernas uppkomst och partiväsendets historia, men också om förhållandet mellan första och andra kammaren och om varför det ansågs självklart att bara välbeställda stadsbor och bönder med egna gårdar hade rätt att rösta. Läs om förutsättningar.
Lokala perspektiv
Om hur rösträttskampen såg ut på olika platser i Sverige. Vilka specifika förutsättningar fanns i Linköping? Hur gick diskussionerna i stadsfullmäktige i Stockholm? Vilka var kvinnorna som kämpade för rösträtt i Luleå? Läs om lokala perspektiv.
Omvärld
För den som i dag blickar tillbaka på historien är det lätt att tro att demokratin var självklar. Att alla vägar på olika sätt skulle lett fram till den demokrati vi har i dag. Men man behöver bara skrapa på ytan för att bli varse att Sverige var en demokratisk senkomling internationellt sett och att impulserna till den svenska utvecklingen kom utifrån. Svenskarna var inte de radikala jämlikhetssträvare vi gärna ser oss som i dag när vi jämför oss med andra. Allmän rösträtt var inte ett självklart val. För många var det tvärtom det minst dåliga av flera många sämre lösningar. På kontinenten ledde sociala oroligheter till revolution i vissa länder.
Kampen för allmän och lika rösträtt var således inte bara en följd av svenska mäns också kvinnors strid för demokratin utan följden av internationell utveckling och utbredd rädsla för revolution.
Om Sveriges förhållande till omvärlden och hur händelser både i våra grannländer och runt om i världen i övrigt påverkade den svenska utvecklingen. Läs om omvärlden.
Platser och former
Politiska diskussioner och politisk kamp kan se ut på många olika sätt. Riksdagsdebatter, tidningsartiklar och debattinlägg i pressen är förstås sådant som de flesta kommer att tänka på. Men liksom vi i dag diskuterar politiska frågor på olika social medieplattformar, fördes den politiska kampen för rösträtten på en rad olika sätt. Man samlade in namn, ordnade folkriksdagar, gav ut debattböcker och startade regelrätta diskussionsklubbar. Rösträtten diskuterades därtill i en rad olika föreningar runt om i landet. Inför valen trycktes det valaffischer och inte sällan användes humor – precis som i dag – för att både locka till skratt och för att förlöjliga motståndaren.
Här kan du läsa om olika platser där rösträtten diskuterades, från diskussionsklubbar till privata initiativ. Samt de former kampen kunde ta – demonstrationer, strejker, namninsamlingar, affischer, fanor, standar, böcker, artiklar och vykort. Läs om platser och former.
På denna dag
Kort information om vissa datum i rösträttens historia. Läs om intressanta datum.
Bildrättigheter: Bilden visar ett rösträttsmöte med kvinnor 1909. Fotograf: Okänd. ID: SSMD000597, Stockholms stadsmuseum. Gå till bilden.
