1921 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige och därmed skulle man kunna tro att alla vuxna svenskar fick rösträtt. Det är dock inte riktigt sant.
Från 31 till 82 procent röstberättigade
Figuren nedan visar hur stor andel av alla vuxna svenskar (här definierat som personer som fyllt 18 år och som bor permanent i Sverige) som faktiskt haft rösträtt genom tiderna. Det sker mycket riktigt ett stort hopp uppåt vid reformen 1921, från att bara 31 procent av den vuxna befolkningen fick rösta 1920 till att över 82 procent fick rösta året därpå. Ett annat stort hopp uppåt hade skett tio år tidigare, 1911, då ”alla” vuxna män för första gången fick rösta. Men hela 18 procent av den vuxna befolkningen fick alltså fortfarande inte rösta 1921 och denna andel har endast delvis minskat sen dess. Vad beror det på?
Vilka fick inte rösta?
Det kan tyckas särskilt förvånande att en så stor andel av den vuxna befolkningen fortfarande saknar rösträtt – nästan 8 procent i valet 2014. Detta beror på att alla personer med utländskt medborgarskap som bor permanent i Sverige ingår, och dessa har inte rösträtt i riksdagsvalet (men väl i kommunalvalen). Tidigare under 1900-talet fanns dessutom flera andra grupper som var uteslutna, till exempel personer som fick ekonomiskt stöd av fattigvården, personer satta i konkurs samt omyndigförklarade personer. Den sistnämnda gruppen var de som var uteslutna längst: år 1988 fick 10 930 vuxna svenska medborgare inte rösta på grund av att de blivit omyndigförklarade. Från och med 1989 har även dessa personer rösträtt.
Rösträttsåldern
Den största uteslutna gruppen fram till slutet av 1960-talet var unga personer. I figur 1 så har alla personer över 18 år som bor i Sverige permanent medräknats. Det var först till valet 1976 som rösträttsåldern sänktes till den nuvarande på 18 år, tidigare hade den alltid varit högre. Under perioden 1911–1920 var åldersgränsen så hög som 24 år, vilket fick till följd att var femte man över 18 var utesluten på grund av sin ålder.
I figur 1 visas alltså bara hur rösträtten förhåller sig i förhållande till den vuxna befolkningen över 18 år, men personer under 18 år utgör ju en betydande del av alla svenskar. I figur 2 visas hur stor andel av hela befolkningen, även de mellan noll och arton år, som får rösta. Denna andel blir ju naturligtvis mycket lägre och den når aldrig riktigt över 75 procent av befolkningen.
Mattias Lindgren, fil.dr i ekonomisk historia, Stockholms universitet, och forskare i projektet ”Allmän rösträtt?: rösträttens begränsningar efter 1921.
Läs mer
- Rösträttens begränsningar
- Den allmänna rösträtten – när infördes den?
- Rapport som undersöker begränsningar i rösträtten
Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC
Bildrättigheter: Bilden högst upp är framtagen av Demokrati100. Diagrammen i texten kommer från författaren.
Hänvisa till artikeln så här: Mattias Lindgren, ”Andel röstberättigade till riksdagen”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/andel-rostberattigade-till-riksdagen/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).
