När allmän och lika rösträtt infördes i Sverige 1921 så var fortfarande många uteslutna, män som kvinnor. Men hur stora var de olika uteslutna grupperna och hur stor andel av befolkningen hade faktiskt rösträtt?
Syftet med rapporten är att göra en kommenterad översikt över vad det finns för statistik över valdeltagande och andelen röstberättigade i Sverige och hur denna statistik kan förstås. Som rapporten visar innebar inte införandet av det som vi kallar allmän rösträtt att alla fick rösta. Även efter 1921 fanns en rad begränsningar varav några, som ålder och nationellt medborgarskap, påverkar rösträtten även idag.
Rapporten är författad av Mattias Lindgren, fil.dr i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och verksam inom projektet Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, på uppdrag av Demokrati100.
Ladda ner
- Utan rösträtt – Kvantitativa effekter av olika rösträttsbegränsningar 1866–2018 (pdf)
- Dataunderlag (excel)
Excelfilen innehåller alla siffror med detaljerade metadata.
