Anna Gustafsson* (1860–1944) var länsmejerska i Norrbottens Hushållningssällskap under åren 1892–1924/25. Hon var en driftig, orädd och mångbegåvad lantbrukardotter från Kållandsö (Lidköping) som efter utbildning till mejerska antog utmaningen att bli länsmejerska i det avlägsna Norrbotten. Långa resor, främmande språk som finska och de konservativa och ibland motsträviga bönderna tacklade hon med framgång där många före henne misslyckats. Anna Gustafsson räknas därför som en pionjär inom sitt fält.
När hon kom till Norrbotten var mejerinäringen outvecklad. Praktiskt taget all mjölk förädlades fortfarande till smör i hemmen. Anna Gustafsson moderniserade mjölkhanteringen med utbildning, organisering och ny teknik. Under hennes ledning skapades en mejeriskola och omkring trettio andelsmejerier. Hon lade även grunden för det som skulle komma att bli Norrbottens Producentförening (senare Norrmejerier).
Men hennes engagemang slutade inte där – alla sidor av lanthushållning intresserade henne. Hon var en flitig föreläsare, höll kurser och skrev artiklar samt ordnade studieresor för husmödrar. Hemslöjden och trädgårdsskötseln var två favoritområden bland många.
Anna Gustafson lyfte gärna fram kvinnans avgörande betydelse inte bara i hemmen utan också i samhället i stort. Hon inspirerades i sitt tänkande av Frigga Carlberg, Ellen Key, Elin Wägner och inte minst Fredrika Bremer. Hon var en av initiativtagarna till Norrbottens läns Fredrika-Bremer-Förbunds stipendiefond, som delade ut ett årligt stipendium för kvinnors studier.
Anna Gustafson var en av de drivande krafterna i kampen för kvinnlig rösträtt i Luleå. När Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) bildades i staden blev hon ordförande i interimsstyrelsen. Ordförandeklubban togs därefter om hand av lärarinnan Märta Bucht, men Anna Gustafson satt kvar i styrelsen.
Förutom tjänsten i Hushållningssällskapet tog Anna Gustafsson på sig ett stort antal förenings- och förtroendeuppdrag. Hon var ordförande i landstingets skolköksstyrelse och verksam inom husmodersföreningen, djurskyddsföreningen, Fredrika Bremerförbundet och blev dessutom den första kvinnan i Norrbottens museiförening, den organisation som med tiden blev Norrbottens museum.
Tillsammans med den gode vännen David Törnqvist, som var intendent och sekreterare i museiföreningen, var Anna Gustafsson en drivande kraft i skapandet av friluftsmuseet Hägnan. Detta radarpar låg också bakom skapandet av Norrbottensdräkten år 1912. Genom de många och långa resorna i länet skaffade hon också många föremål till museets samlingar, mestadels textilier.
Anna Gustafsson tilldelades Norrbottens Hushållningssällskaps guldmedalj vid sin pensionering. Hon dog 1944.
Karin Tjernström
Arkivarie, Norrbottens museum
* Anna Gustafsson stavade ofta sitt namn med enbart -s.
Artikeln har tidigare publicerats som en del i ett längre blogginlägg, ”Fröknarna i Luleå (på Fröken Frimans tid)”, på bloggen Kulturmiljö vid Norrbottens museum.
Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC
Bildrättigheter: Bilden är ett porträttfoto av länsmejerskan Anna Gustafsson, fotograf: Henny Tegström, Luleå kommuns bildarkiv.
Hänvisa till artikeln så här: Karin Tjernström, ”Länsmejerskan Anna Gustafsson och rösträtten”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/lansmejerskan-anna-gustafsson-och-rostratten (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).
