Samtidigt som rösträttsreformer diskuterades i riksdagen arbetade konstnären Axel Törneman med fresker i andrakammarsalen. Motiven blev kontroversiella eftersom de uppfattades som ett inlägg i rösträttsdebatten.
Riksdagshuset stod klart 1905. Året därpå inleddes en tävling om den konstnärliga utsmyckningen av andra kammarens väggar. Den unge Axel Törneman (1880–1925) ställde upp under pseudonym i två omgångar med motiv som Vårdkasar, Gruvarbetare och Timmerflottare. Efter en utdragen process segrade Törnemans förslag enhälligt, men uppdraget uteblev på grund av att Konstakademin ogillade hans genombrottsmålning Nattcaféet och lade in sitt veto.
När andrakammarvalet 1911 vanns av Liberalerna och Socialdemokraterna återupptogs den konstnärliga utsmyckningen. Ärendet fick en politisk slagsida då regeringen ställde sig bakom Törnemans Vårdkasar samt de nya förslagen Torgny lagman inför Olof Skötkonung och Engelbrekt vid Arboga riksdag 1435.
Debatten om Torgny lagman
Enligt Snorre Sturlasons konungasagor ville Olof Skötkonung gå i krig mot Olof Haraldson av Norge. Vid Uppsala ting 1018 mötte han motstånd från en folkförsamling ledd av den gamle vise Torgny lagman. I Axel Törnemans fresk är Torgny avbildad ett huvud längre än alla andra och med långt vitt skägg. Han står rakryggad med blicken riktad direkt mot talarstolen i andra kammaren. Bondehären bakom honom har rest sina vapen och är beredda att attackera kungens hird. Symboliken är tydlig: de härskandes övermod stoppas av folket.
När Axel Törnemans förslag ställdes ut 1912 hyllade liberala och socialdemokratiska tidningar motiven som uttryck för rösträtt och demokratisering. Ämnesvalen påminde om ”två historiska tillfällen, då folkmakt visade sig vara för mer än kunga- och herremakt”, skrev man. Rösträttsfrågan stod samtidigt överst på den nya regeringens lista. Torgny lagman och Engelbrekt hade hyllats av svenska liberaler sedan 1800-talet, på samma sätt som berättelsen om Wilhelm Tell hade blivit en samlande symbol för den schweiziska demokratirörelsen.
Konservativa tidningar ansåg emellertid att Törnemans målning var hotfull propaganda. Motiven var ett uppviglande ”vittnesbörd om en bedrövlig splittring i det forntida Sverige”. Debattörerna hade inte glömt unionsupplösningen med Norge 1905. En skribent hävdade att motivet var uttryck för monarkimotstånd och hur ”en stor svensk konungatanke kväves av norska intriger och kortsynt svensk bondepolitik […] norsk slughet och svensk dumhet hade den gången också fått råda”.
En avvikande röst var historikern Ludvig Bååth (1874–1960) som påstod att debatten missförstått begreppet demokrati. Det var visst möjligt för monarkin att ”leva och verka där det fria sinnet råder” och lagmanmotivet kunde då ses som ett uttryck för ”folkets frihet”. Med ett sådant perspektiv blev motivet hur ett fritt folk sedan urminnes tider haft rätt att själva bestämma sitt öde. Med det argumentet kunde en majoritet i andra kammaren ställa sig bakom idén om Torgny lagman som överhetens trotsare och en anfader till alla talmän.
Politik och fresker
Nyåret 1914 var Axel Törnemans fresker färdigställda. De konservativa rösterna uppskattade framställningen och såg Torgny lagman ”som den rätta ’folkviljans’ myndige och orubblige förespråkare.” Dagens Nyheter hävdade att det låg något stelt över figurerna, samtidigt som Torgny lagman hade en ”demokratisk frihetskänsla”. Törneman själv konstaterade: ”En del skäller, en del öfverdrifver i beröm och världen går sin gilla gång för det.”
Tidigare forskning har kallat Törnemans riksdagsfresker politisk propaganda. 1912 betraktades Torgny lagman och Engelbrekt som lättolkade symboler för regeringens rösträttskrav. 1914 hade emellertid motivens betydelse omförhandlats. Flera av freskerna figurerade bland annat som omslag till det aktivistiska och konservativa Bondetågets tidskrifter.
I dag ser många demokratin som ett givet historiskt slutmål, men Törnemans fresker utfördes under en tid då kampen för rösträtt mötte motstånd och utgången ingalunda var självklar. Därför har konstnärskapet fått oanad relevans genom freskerna som påminner om vår historia.
Adam Korpskog, fil. mag i konstvetenskap och curator för en utställning om Axel Törneman på Thielska Galleriet våren 2021
Läs mer:
- Anita Theorell, Studier kring Axel Törnemans riksdagshusmålningar, 1973
- Magnus Källström, Torgny Lagman: Axel Törnemans målningar i Riksdagshuset, 1990
Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC
Bildrättigheter: Bilden visar en fresk i riksdagshuset av Axel Törneman. Motivet är Torgny lagman inför Olof Skötkonung. Foto: Anders Löwdin
Hänvisa till artikeln så här: Adam Korpskog, ”Törnemans riksdagsfresker och rösträtten”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/tornemans-riksdagsfresker-och-rostratten/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).
