1919 fanns det i Sverige en politisk enighet att införa rösträtt för kvinnor. Men det var först till riksdagsvalet 1921 som kvinnors röster räknades för första gången. Det skulle ta femtio år innan denna, en av Sveriges viktigaste politiska händelser, hamnade som motiv på ett frimärke.
”Rösträtt för kvinnor 50 år” stod det på frimärkshäftet som kom 1971 med ett porträtt av Kerstin Hesselgren (1872–1962). Kerstin Hesselgren fick pryda märket därför att hon var en av de fem första kvinnorna som valdes in i riksdagen och den allra första kvinnliga ledamoten som tog plats i riksdagens första kammare. Dessförinnan hade hon också som företrädare för Landsföreningen för Kvinnans politiska rösträtt (LKPR) fört kampen om kvinnlig rösträtt tillsammans med bland annat Anna Whitlock, Selma Lagerlöf och Ellen Key, i den landsomfattande föreningen som startade 1903. Förhistorien till den kvinnliga rösträttens införande hedrades med ett frimärke 1998 där Ellen Key och Kerstin Hesselgren porträtteras i en serie kallad ”Vårt 1900-tal 1” (1900–1938).
Generalpoststyrelsen väntade 50 år
Redan 1921 var det många som ville att den kvinnliga rösträtten skulle hyllas med ett frimärke. Men Generalpoststyrelsen sade nej. Som ett svar på detta uppmanade Vecko-Journalen 1921 sin läsekrets att lämna in förslag till hur den kvinnliga rösträtten skulle gestaltas på frimärke.
Ett av förslagen till nytt märke från Vecko-Journalens läsare 1921 var inte hyllande utan en satir. Källa: Postmuseum.
Porträttet av Kerstin Hesselgren som pryder frimärket från 1971 är en förlaga av ett porträtt på Hesselgren som återgavs i Vecko-Journalen 1921. Med lite god vilja skulle man kunna se det som en historisk eftergift från Generalpoststyrelsen. Man valde också Majvor Franzén, den enda kvinnliga gravören, till att så långt det gick efterlikna porträttet från 1921.
På förstadagstämpeln (FDC) som samspelar med 1971 års frimärke återfinns den internationella kvinnliga rösträttsrörelsens emblem med bild av Fru justitia och texten ”Jus suffragii”, vilket fritt översatt från latinet betyder ”rätt att rösta”. Fru justitia är en symbol som också återfinns på brevmärke som togs fram av LKPR i samband med den 6:e internationella kvinnorättskongressen i Stockholm 1911. Värt att notera är att Turkiet redan 1935 satte det kvinnoemancipatoriska emblemet på frimärke.
Något om kvinnor på frimärken
Världens första frimärke, även kallat ”One Penny Black”, kom ut den 6 maj 1840. Det är också det första frimärket med kvinnligt motiv som avbildar drottning Victoria i Storbrittanien. I Norden dröjer det ända till 1935 innan ett kvinnligt motiv hamnar på frimärke. Det sker i Danmark med en sjöjungfru. Överhuvudtaget tar det en stund innan människor börjar avbildas på frimärken. Sveriges första kvinnliga motiv kommer 1938 med Drottning Kristina, tätt följt av Norge 1939 med drottning Maud. Finland 1941 med ”kvinna och barn” som propagerar för Röda korset.
Som sig bör är ett lands frimärksutgivning en följsam samtidsspegling, en historisk återgivning av viktiga händelser, personer och skeenden i tiden. Utgivningen handlar om och syftar till igenkänning och identitetsskapande. Ofta är det framgångsrika män och kvinnor som avbildas. Det handlar om områden som kultur, vetenskap, idrott, kungligheter, religion med mera. En genomgång av Sveriges frimärksutgivning från 1855 till nutid visar att kvinnor avbildas flest gånger inom kulturområdet följt av idrott och kungligheter. När det gäller området ”Kvinnor med stort politiskt engagemang” finns däremot inte så många. Men några som bör nämnas är: Selma Lagerlöf (1958), Fredrika Bremer (1965), Kerstin Hesselgren (1971), Elise Ottesen Jensen (1980), Elin Wägner (1982), Fredrika Bremerförbundet (1984), Alva Myrdal (1991), Ellen Key och Kerstin Hesselgren (1998) och Anna Lindh (2003).
Michael Hagström, bibliotekarie och filateliansvarig på Postmuseum
Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC
Bildrättigheter: Bilderna visar Ellen Key och Kerstin Hesselgren på frimärke från 1998. Kerstin Hesselgren på frimärke från 1971, Ellen Key och Kerstin Hesselgren från 1998, ett förslag till nytt frimärke publicerad i Vecko-Journalen 1921 och slutligen en förstadagsstämpel från 1971. Rättigheter: Postmuseum.
Hänvisa till artikeln så här: Michael Hagström, ”Kvinnlig rösträtt på frimärke”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/kvinnlig-rostratt-pa-frimarke/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).
