Varbergs förening för kvinnors politiska rösträtt var bland de första rösträttsföreningarna som grundades i Sverige 1903. Många var de kvinnor som engagerade sig, men deras namn är sedan länge glömda. Genom att djupdyka i de handlingar som finns kvar om föreningen och medlemmarna kommer flera fascinerande kvinnoporträtt fram som berättar om modiga och målmedvetna personer i en liten landsort vid 1900-talets början.
Nätverket Fränkorna* bildades 2011 då några kvinnor som tyckte att de fanns för lite skrivet om framgångsrika kvinnor i vår lokalhistoria samlades och beslutade sig för göra något åt detta. Resultatet blev boken Änka fränka fröken fru – förr och nu i Varberg med artiklar om kvinnor från medeltid till nutid med kopplingar till Varberg. Från den medeltida drottning Ingeborg till nutida poeten Ingela Strandberg. Boken nominerades till årets hembygdsbok av Sveriges hembygdsförbund och fick en del uppmärksamhet.
När så Demokratijubileet dök upp blev det aktuellt att återigen samlas och försöka producera en bok över ämnet ”Den kvinnliga rösträttsrörelsen i Varberg”. Att det funnits en rösträttsförening lokalt var känt, men egentligen inte så mycket mer. Vilka var kvinnorna som engagerade sig lokalt? Hur hade de arbetat? Och hur såg samhället ut vid den här tiden? I Folkrörelsernas arkiv i norra Halland finns några intressanta protokollsböcker bevarade från åren 1903–1915, tillhörande rösträttsföreningen. Varbergs förening för kvinnors politiska rösträtt var den första som grundades i Halland och kom även att bli den största och mest aktiva. I protokollen kan man följa dessa kvinnors kamp för att få rösträtt. Men vilka de var och varför de engagerade sig får man inte svar på genom att bara läsa protokoll.
Släktforskning och föreningsarkiv
Flera av kvinnorna som var engagerade kom aldrig att gifta sig och därmed fanns det inte många släktingar och efterlevande att intervjua. För att komma igång krävdes regelrätt släktforskning och faktaletande i olika arkiv, tidningar, böcker och på webben.
Kvinnsam i Göteborg har digitaliserat mycket och är en ovärderlig källa. I lokalpressen finns många intressanta artiklar rörande rösträttsarbetet i Varberg. Men så gällde det också att leta i andra föreningars arkiv och kommunala arkiv. Rösträttskvinnorna var ofta engagerade i fler föreningar och hade ibland kommunala uppdrag. Efter mycket pusslande och letande växte det fram biografier om väldigt spännande kvinnor!
Det visade sig till exempel att föreningens första ordförande, Wilhelmina Malmström, kom från mycket speciella förhållanden. Hennes mor var piga och hennes far en dömd livstidsfånge. Så snart han släpptes från Varbergs fästning gifte han sig med den gravida pigan, men nästan omgående emigrerade han till Amerika för att aldrig mer höras av. Dottern Wilhelmina levde med sin mor, fick utbildning, blev lärarinna och sedermera mycket engagerad i samhällsfrågor i staden.
Tidig tidningskvinna
I rösträttsföreningen fanns också Sveriges, vid den här tiden, enda kvinnliga tidningsredaktör. Astrid Nyberg var från början sjuksköterska men hade ärvt tidningen Norra Hallands tidning Westkusten efter sin far. Hon blev mycket viktig i spridandet av rösträttsrörelsens budskap då hon som regel alltid rapporterade i tidningen om de föredrag, möten, fester och sammankomster som föreningen arrangerade.
En annan viktig medlem var fotograf Mathilda Ranch som genom sin kameralins dokumenterade de teaterstycken som uppfördes vid mötena av ”Varbergs amatörteatersällskap”. Pjäserna som spelades var ofta författade av Frigga Carlberg och kontakterna med henne var förmodligen rätt regelbundna. En av Friggas släktingar, Emma Lundgren, hade varit fotografibiträde hos Mathilda.
Frigga Carlberg låg troligen bakom att Varbergsföreningen bildades så tidigt. Hon var ju född nästgårds, i Falkenberg, och besökte ofta sina släktingar. Hon var också bekant med Sofia Svensson i Göteborg, en annan känd rösträttskvinna född i Tvååker utanför Varberg. Båda dessa damer var i Varberg och föreläste vid olika tillfällen.
Så måste också Hedvig Benson nämnas. Sjökaptenshustrun som följde med sin man på de sju haven, blev tillfångatagen i Japan och slutligen återvände till Varberg. Där kom hon att engagera sig i lokalpolitiken och rösträttsfrågan.
I den kommande boken lyfter vi fram många fler av de okända kvinnornas liv tillsammans med en beskrivning av hur samhället såg ut under de år som rösträttsföreningen var aktiv. Vilka lagar och regler begränsade kvinnorna? Hur påverkade första världskriget och spanska sjukan samhället? Hur klädde sig kvinnor och hur växte moderniteten som kulturbegrepp fram?
Anna-Lena Nilsson, 1:e arkivarie/arkivchef, Hallands kulturhistoriska museum
*I gruppen Fränkorna ingår Eva Lilja, Berit Ganmyr, Ulrika Selander Losman, Eva Berntsson Melin samt Anna-Lena Nilsson.
Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC
Bildrättigheter: Teateruppsättning vid möte i Varbergs förening för kvinnors politiska rösträtt 1913. Foto: Mathilda Ranch / Hallands kulturhistoriska museum. Gå till bilden i Digitalt museum.
Hänvisa till artikeln så här: Anna-Lena Nilsson, ”Varbergs rösträttskvinnor i arkiven”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/varbergs-rostrattskvinnor-i-arkiven/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).
