Nykterhetsrörelsen – kamp för upplysning, frihet och människovärde

Hur kan samhället bli jämlikt så länge folk lägger alla sina pengar och sin lediga tid på spriten? Under 1800-talet ledde den stora alkoholkonsumtionen till fattigdom, sjukdomar, kriminalitet och stora samhällskostnader. Ett försupet folk kan inte bli goda medborgare, menade många.

Men hur bekämpa alkoholen? På 1840-talet startades nykterhetsföreningar med målet att folk skulle dricka måttligare. De var dock inte starka nog att leva kvar. Omkring 1880 kom nykterhetsrörelsen tillbaka med full kraft när flera nykterhetsordnar, som Godtemplarorden, kom till Sverige från USA. Den ”nya” nykterhetsrörelsen, där alkohol var helt bannlyst, fick mycket stor anslutning.

I en nykterhetsorden gav man ett nykterhetslöfte, mötena var slutna och styrda av ritualer. Att löftet hölls kontrollerades noga.

Nykterhetsföreningen blev också en samlingspunkt för kultur och nöje. 

    
Baksidan av ett standar som tillverkades av IOGT logen 2281 Idog i Luleå. Källa: Folkrörelsearkivet i Norrbotten

Där fanns biblioteket, studiecirkeln och diskussionsklubben. På det viset blev böcker och utbildning tillgängligt för många fler.

Ut mot samhället arbetade nykterhetsrörelsen för att minska och kontrollera alkoholens effekter. Målet var ett totalförbud för tillverkning och försäljning. Alkoholfrågan var så stor och brännande i Sverige att när folkomröstningar infördes, blev den första frågan som ställdes till Svenska folket: ”Önskar Ni ett rusdrycksförbud?”

 

Läs mer och ladda ner dokument!

Nykterhetsrörelsens budskap i ord och bild

 

Nykterhetslöftet och brottet 

 

Kunskap är makt - studiecirkeln diskuterar 

 

Sveriges första folkomröstning