|
Monica Hansson och Camilla Larsson, lärare på Polhemsskolan i Gävle och referenslärare vid arbetet med Folk i rörelse.
|
|
Arkiv och folkrörelsehistoria
Vi har under flera år använt arkivmaterial i ett moment om demokratins framväxt och folkrörelsernas uppkomst i Historia A. Att arbeta med arkivmaterial ger eleverna en ökad måluppfyllelse, eftersom det tydliggör hur folkrörelserna påverkade dels den enskilda människan men även det svenska samhället i stort. Det ger eleverna ett sätt att beskriva ett historiskt skeende men även en insikt i hur all dokumentation gick till, att läsa svår text, en känsla av historiska källor.
Att arbeta med ett digitalt material, som Monica provade under utvecklingen av Folk i rörelse, har fungerat bra. Eleverna kan skriva ut dokumentet och många frågar sina föräldrar, mor- och farföräldrar. Att tolka texter och bilder och sedan beskriva för resten av klassen gjorde att alla lärde sig väldigt mycket, alltifrån baptistdop till nykterhetsloger. Det är dock viktigt att eleverna får komma till ett arkiv och se olika typer av källmaterial för att sedan jobba med detta.
För oss som lärare är det helt suveränt, ett jättebra pedagogiskt arbetsmaterial. Det är bra att spridningen är över hela Sverige och inte bara lokalt.
|
Eva Stigdotter, lärare på gymnasieskolan Vipan, Lund
|
|
Sjukjournaler på omvårdnadsprogrammet
Vår skola ligger på ett före detta sjukhusområde och mina elever går Omvårdnadsprogrammet. Därför börjar jag kurserna i Historia A och Samhällskunskap A med källkritik. Skånes Arkivförbund har, i samarbete med Regionarkivet, tagit fram olika dokument som gamla sjukjournaler och budgetäskanden. Med hjälp av arkivpedagogen söker eleverna fakta i materialet och får värdera olika sorters källor.
Många fascineras av patienternas människoöden och den människosyn som fanns i vården under 1930-talet. Etiska aspekter ingår i kursplanen för Samhällskunskap A. Skolans historia blir mer konkret och lite spännande. Det väcker nyfikenhet hos eleverna som är ett av målen i kursplanen för historia. Att samarbeta med arkivpedagogen ger eleverna tillgång till expertkunskap och är en stor hjälp för mig som lärare.
|
|
Elever från Latinskolan arbetar på Malmö stadsarkiv 2005. Texten är skriven av Leif Holmstedt, lärare i historia vid Malmö latinskola.
|
|
Arkiven - en oas för historielärare
Sedan mer än tio år har jag regelbundet samarbetat med Malmö stadsarkiv. Jag tillbringar varje vårtermin fem veckor i forskarsalen med mina elever i avgångsklassen på det samhällsvetenskapliga programmet. Efter att jag förberett uppgiften att forska på primärkällor i skolan och arkivpedagogen presenterat vad ett arkiv är, är det dags att ta på sig de vita handskarna.
Aldrig är eleverna så förväntansfulla och motiverade som när detta arbete pågår! Aldrig är närvaron så total som när forskning pågår! När dokument av olika slag kommer i elevernas händer, är det som historiestudierna blir ”på riktigt”. I stället för att endast vara konsumenter av historia, blir eleverna delaktiga i historieskrivningen. Deras ögon öppnas för historiska källproblem som tendens och tillförlitlighet. Frågor som är centrala i historieundervisningen men som i arkivmiljön får en högst realistisk innebörd. Efter fem veckor har varje elev skrivit en liten forskningsrapport om en lokalhistorisk händelse eller socialhistorisk fråga. Denna presenteras därefter på ett seminarium i klassen, där varje elev även får opponera på en uppsats. Genom samarbetet med arkivet står eleverna väl rustade för universitetsstudierna. |
