Demokrati genom åren

År 1921 fick både kvinnor och män rösta i val till riksdagen. Men fortfarande fanns det människor som hindrades från att rösta.

Det kunde exempelvis handla om personer som dömts till fängelse, de som hade obetalda skatteskulder, personer som blivit omyndigförklarade och män som inte hade gjort värnplikten.

Dessa begränsningar kallades för rösträttsstreck. Allt eftersom upphörde dessa röststreck och det sista strecket som togs bort var omyndighetsstrecket år 1989.

Först då kunde vi säga att alla medborgare som uppnått myndighetsåldern hade rösträtt.

Hinder för demokratiskt deltagande

Idag finns det fortfarande brister som försvårar för många att vara demokratiskt delaktiga. Personer med funktionsnedsättning är generellt mindre delaktiga i demokratin än övriga befolkningen.

De har inte samma möjlighet att påverka politiska beslutsprocesser som andra, röstar i lägre utsträckning och är underrepresenterade i de folkvalda församlingarna.

De lokaler som används för politiska möten behöver vara tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Detsamma gäller möjligheten att kommunicera och få information. Det handlar om att förstå hur valprocesser fungerar, få tillgång till nyheter och annan information och kunna delta i politiska samtal.

Ta del av statisktik och analys om tillgängligheten och delaktigheten vid tidigare val.