Demokratins utveckling i Sverige

1800–1850

1809: Det kungliga enväldet tas bort

År 1809 förlorar kungar och drottningar makten att ensamma styra Sverige. Riksdagen arbetar fram en ny grundlag om hur makten ska delas. Den nya grundlagen börjar gälla den 6 juni 1809 och innebär att riksdagen får mer makt. Den 6 juni är sedan 1983 Sveriges nationaldag.

1842: Alla ska gå i skolan

Obligatorisk folkskola införs i Sverige. Nu ska alla barn få utbildning. Alla socknar och städer måste ha en skola med utbildade lärare. Trots att det blir lag på att gå i skolan dröjer det länge innan alla barn får den möjligheten. 

1851–1900

1866: Tvåkammarriksdagen införs och ståndsriksdagen avskaffas

Fram till 1866 består Sveriges riksdag av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Kraven på att fler grupper ska få sitta i riksdagen ökar. Ståndsriksdagen avskaffas och Sverige får en riksdag som består av två kamrar.

Bara 6 procent av hela befolkningen har rösträtt, drygt 20 procent av den manliga befolkningen.

1874: Gifta kvinnor får rätt att bestämma över sin ekonomi

Gifta kvinnor får rätt att förvalta sin enskilda egendom och bestämma över inkomsten av eget arbete. 

1884: Det första förslaget om kvinnlig rösträtt

Fredrik Theodor Borg 1825–1895, lämnar in den första motionen om att kvinnor ska få rösträtt. Riksdagen röstar nej till förslaget. 

1884: Åldern när kvinnor blir myndiga sänks

En ogift kvinna blir myndig när hon fyller 21 år. När en kvinna gifter sig blir hon omyndig och mannen får makt över henne. Det är först 1921 som även gifta kvinnor blir myndiga och får bestämma över sig själva.

1901–1950

1901: Värnplikt införs för män

Allmän värnplikt införs för män mellan 18 och 47 år. De som vill att alla män ska få rösta börjar använda orden: "En man – en röst – ett gevär". Många tycker att om staten kräver att alla män ska göra värnplikt, ska de också ha rätt att rösta.

1902: Storstrejk för att alla ska få rösta

I mitten av maj strejkar över 120 000 personer för att få rösta. Om man riskerar sitt liv för landet ska man också ha rösträtt, anser de som kräver allmän rösträtt för män. 

1903: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas

I början av seklet läggs ett förslag fram i riksdagen som föreslår att gifta män ska ha två röster – en för sig själva och en för sin fru. Riksdagsman Carl Lindhagen svarar med att kvinnor borde ha en egen röst men det förslaget röstas ner. Förslaget att gifta män ska ha två röster provocerar och är en anledning till att den organiserade kampen för den kvinnliga rösträtten startar.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, kämpar för en enda sak: rösträtt för kvinnor, och föreningen är endast öppen för kvinnor. Medlemmarna anser att männen inte gör tillräckligt för kvinnors politiska rättigheter. 

1909: Rösträtt för nästan alla män

Riksdagen beslutar om rösträtt för män över 24 år som

• betalar skatt
• har gjort värnplikt
• inte fattigvården tagit hand om
• inte suttit i fängelse.

1909: Kvinnor får rösträtt och blir valbara till kommuner

Genom riksdagsbeslut 1907 och 1909 blir kvinnor valbara till stads- och kommunfullmäktige. 

Den första kvinnan som väljs in i stadsfullmäktige är Gertrud Månsson. Hon väljs in i Stockholms stad som är den stad vars valresultat blir färdigräknat först av alla.

1911: Första valet med allmän rösträtt för män

År 1911 genomförs det första valet där fler män får rösta. Nästan 20 procent av befolkningen får nu rösta. Att det inte är ännu fler beror på att kvinnor fortfarande inte har rösträtt.

1912: Regeringen lägger fram förslag om kvinnlig rösträtt som röstas ner i riksdagen

Regeringen föreslår att kvinnor ska få rösträtt och kunna väljas in i riksdagen. Riksdagens andra kammare röstar ja till förslaget, men första kammaren röstar nej. Eftersom båda kamrarna måste godkänna en ny lag blir det nej till kvinnlig rösträtt. 

1917: Nu måste regeringen ha stöd av riksdagen

Från och med 1917 måste regeringen ha riksdagens stöd. Så är det fortfarande och detta kallas för parlamentarism. År 1917 förlorar kungen politisk makt. Före 1917 var det kungen som styrde landet och ministrarna var hans rådgivare. 

1918: I riksdagen kommer man överens om att kvinnor ska få rösta

Sent på hösten 1918 kallar regeringen till en extra riksdag. I Europa är det oroligt. Första världskriget har nyss tagit slut, och på flera håll i Europa har folk gjort revolution. Politikerna i Sverige är oroliga för att det ska hända här också. Därför är det många människor som tycker att det är bra om alla får rösta, även kvinnor.

Eftersom det är en extrainkallad riksdag som samlas blir beslutet ett principbeslut. Det innebär att riksdagen behöver fatta två ytterligare beslut för att rösträtt för kvinnor ska genomföras.

Man bestämmer sig för att riksdagen ska besluta om det nästa år, 1919. 

1921: Det första demokratiska riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt

I september 1921 kan både män och kvinnor äntligen gå till valurnorna och rösta till första och andra kammaren. 54 procent av befolkningen blir röstberättigad år 1921.

Samma år inför riksdagen möjlighet till rådgivande folkomröstningar och den första hålls redan 1922 om alkoholförbud.

1922: De första kvinnliga ledamöterna tar plats i riksdagen

Nu tar för första gången fem kvinnor plats i riksdagen. Kerstin Hesselgren ingår i Liberala samlingspartiet och är den enda kvinnan som väljs in i första kammaren. Elisabeth Tamm väljs som liberal in i andra kammaren. När Liberalerna delas i två partier några år senare ställer båda sig utanför och betecknar sig som frisinnade vildar. De övriga kvinnorna i andra kammaren är socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring och högerns Bertha Wellin.

1922: Kraven att män måste ha gjort värnplikt för att få rösta tas bort

De så kallade ordentlighetsstrecken avskaffas successivt. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män tas bort detta år.

1937: Rösträtt även för intagna på fängelser och häkten

Nu kan även de som sitter i fängelse rösta. 62 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1944: Det blir lagligt att vara homosexuell

Nu blir det lagligt att vara homosexuell, men ända fram till slutet av 1970-talet tyckte staten att homosexualitet var en sjukdom.

1945: Fler får rösta

Nu får även personer som gått i konkurs och som får socialbidrag rösta. Åldern för att få rösta sänks från 23 till 21 år. Nu har 68 procent av befolkningen rösträtt.

1947: Karin Kock blir Sveriges första kvinnliga minister

Karin Kock, professor i nationalekonomi, blev först konsultativt statsråd, sedan folkhushållningsminister i Tage Erlanders regering. Hon blir därmed Sveriges första kvinnliga minister.

1948: Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna

Förenta nationerna (FN) bildades för att bevara fred i världen och skydda människor från krig och orättvisor. I deklarationen om de mänskliga rättigheterna finns 30 artiklar. Den första artikeln lyder: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

1951–2000

1951: Religionsfriheten blir större

Lagen om religionsfrihet från 1951 ger svenska medborgare rätten att fritt bestämma om de vill vara med i Svenska kyrkan eller inte. Före 1951 var alla svenska medborgare tvungna att vara med i något annat samfund som godkänts av staten. Före 1951 måste alla ministrar i regeringen vara kristna. 

1965: Rösträttsåldern sänks

Nu sänks rösträttsåldern till 20 år i Sverige.

1968: Utlandssvenskar får rösta

Svenska medborgare bosatta i utlandet blir röstberättigade.

1969: Rösträttsåldern sänks ytterligare

Nu får även 19-åringar rösta i Sverige.

1971: Enkammarriksdag införs

Tvåkammarriksdagen avskaffas och i stället får Sverie en enkammarriksdag. Nu finns bara en kammare i riksdagen. Hur många platser varje parti får bestäms av hur många röster partierna får i valet.

Regeln om att ett parti måste ha fyra procent av rösterna för att vara med i riksdagen kommer från den här tiden.

1971: Sambeskattningen tas bort

Gifta par börjar nu beskattas var för sig (särbeskattning), vilket gör att fler kvinnor tar ett arbete och blir mer självständiga ekonomiskt. 

1974: En ny regeringsform införs

När den nya regeringsformen införs försvinner kungens makt helt och hållet. Folkets friheter och rättigheter skyddas i den nya regeringsformen. 

1975: Rösträttsåldern sänks till 18 år

Nu får 72 procent av befolkningen rösta.

1976: Utländska medborgare får rösta i kommunala val

Personer utan svenskt medborgarskap får rösta i kommunala val om de har bott i kommunen i minst tre år. Men man måste fortfarande vara svensk medborgare för att få rösta i riksdagsvalet. 

1977: Krav på att alla ska kunna komma in i vallokaler

Samhället börjar ställa högre krav på att vallokaler och allmänna lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

1979: Sverige blir först i världen med att förbjuda alla former av barnaga

Riksdagen bestämmer att det ska vara förbjudet att slå eller använda våld mot barn.

1985: Fler kvinnor i riksdagen

Andelen kvinnor i riksdagen överstiger för första gången 30 procent av ledamöterna.

1985: Karin Söder blir Sveriges första kvinnliga partiledare

Karin Söder, som tidigare varit utrikesminister och socialminister, efterträdde Thorbjörn Fälldin som ordförande för Centerpartiet.

1989: Alla över 18 år får nu bestämma över sig själva

Tidigare kunde en domstol bestämma att en vuxen person inte fick bestämma över sig själv. Det kallades att personen blev omyndigförklarad. Nu får alla svenska medborgare över 18 år bestämma över sig själva och även rösta. 74 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1990: Förenta nationernas barnkonvention

År 1989 bestämmer Förenta nationerna (FN) att det ska finnas en barnkonvention. Barnkonventionens tanke är att alla barn, vilken bakgrund de än har, ska behandlas med respekt. Barn har också rätt att göra sin röst hörd. 

1991: En lag om yttrandefrihet

Riksdagen vill stärka yttrandefriheten och inför en yttrandefrihetsgrundlag där även rätten att säga vad man vill i radio, tv och på internet finns med.

1991: Första kvinnliga talmannen

Riksdagen får sin första kvinnliga talman, Ingegerd Troedsson. Hon var riksdagsledamot, biträdande socialminister och vice talman innan hon valdes till talman.

1993: Samernas egen riksdag

Samerna öppnar sin egen riksdag, Sametinget. Där arbetar man för att skydda och utveckla den samiska kulturen.

1995: Sverige går med i EU

Vid en folkomröstning om svenskt medlemskap i EU röstar 52,3 procent av svenskarna ja till medlemskap, medan 46,8 procent röstade nej. Trots att folkomröstningen var rådgivande fanns en politisk konsensus om att Sverige skulle följa resultatet. 

År 1995 blir Sverige medlem i EU och svenska väljare får rösta i EU-parlamentsvalet. 

Personval prövas för första gången i valet till Europaparlamentet 1995 och i riksdagsvalet 1998.

1999: Sverige erkänner fem minoriteter

Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkänns som minoriteter. De har skydd i lagen för att till exempel behålla sina språk. 

2001–

2009: En ny lag mot diskriminering

Riksdagen fattar beslut om en ny diskrimineringslag. Det är för att ingen ska behandlas annorlunda på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

2018: Demokratin firar hundra år!

Sverige går till demokratiskt riksdagsval för tjugonionde gången, och vi firar demokratins genombrott för hundra år sedan!

2020: Barnkonventionen blir svensk lag

Barnkonventionen blir lag i Sverige. I den står det att alla barn har rätt att behandlas med respekt och få göra sin röst hörd. 

2021: Sverige får sin första kvinnliga statsminister

Riksdagen godkänner Magdalena Andersson (S) till statsminister och Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister.