Demokratins utveckling i Sverige

År 1809 förlorar kungar och drottningar makten att ensamma styra Sverige. Riksdagen arbetar fram en ny grundlag om hur makten ska delas. Den nya grundlagen börjar gälla den 6 juni 1809 och innebär att riksdagen får mer makt. Den 6 juni är sedan 1983 Sveriges nationaldag.

Gifta kvinnor får rätt att förvalta sin enskilda egendom och bestämma över inkomsten av eget arbete.

Fredrik Theodor Borg 1825–1895, lämnar in den första motionen om att kvinnor ska få rösträtt. Riksdagen röstar nej till förslaget. 

En ogift kvinna blir myndig när hon fyller 21 år. När en kvinna gifter sig blir hon omyndig och mannen får makt över henne. Det är först 1921 som även gifta kvinnor blir myndiga och får bestämma över sig själva.

Allmän värnplikt införs för män mellan 18 och 47 år. De som vill att alla män ska få rösta börjar använda orden: "En man – en röst – ett gevär". Många tycker att om staten kräver att alla män ska göra värnplikt, ska de också ha rätt att rösta.

I mitten av maj strejkar över 120 000 personer för att få rösta. Om man riskerar sitt liv för landet ska man också ha rösträtt, anser de som kräver allmän rösträtt för män. 

Riksdagen beslutar om rösträtt för män över 24 år som

• betalar skatt
• har gjort värnplikt
• inte fattigvården tagit hand om
• inte suttit i fängelse.

Genom riksdagsbeslut 1907 och 1909 blir kvinnor valbara till stads- och kommunfullmäktige. 

Den första kvinnan som väljs in i stadsfullmäktige är Gertrud Månsson. Hon väljs in i Stockholms stad som är den stad vars valresultat blir färdigräknat först av alla.

Regeringen föreslår att kvinnor ska få rösträtt och kunna väljas in i riksdagen. Riksdagens andra kammare röstar ja till förslaget, men första kammaren röstar nej. Eftersom båda kamrarna måste godkänna en ny lag blir det nej till kvinnlig rösträtt. 

Från och med 1917 måste regeringen ha riksdagens stöd. Så är det fortfarande och detta kallas för parlamentarism. År 1917 förlorar kungen politisk makt. Före 1917 var det kungen som styrde landet och ministrarna var hans rådgivare. 

Sent på hösten 1918 kallar regeringen till en extra riksdag. I Europa är det oroligt. Första världskriget har nyss tagit slut, och på flera håll i Europa har folk gjort revolution. Politikerna i Sverige är oroliga för att det ska hända här också. Därför är det många människor som tycker att det är bra om alla får rösta, även kvinnor.

Eftersom det är en extrainkallad riksdag som samlas blir beslutet ett principbeslut. Det innebär att riksdagen behöver fatta två ytterligare beslut för att rösträtt för kvinnor ska genomföras.

Man bestämmer sig för att riksdagen ska besluta om det nästa år, 1919. 

I september 1921 kan både män och kvinnor äntligen gå till valurnorna och rösta till första och andra kammaren. 54 procent av befolkningen blir röstberättigad år 1921.

Samma år inför riksdagen möjlighet till rådgivande folkomröstningar och den första hålls redan 1922 om alkoholförbud.

Nu tar för första gången fem kvinnor plats i riksdagen. Kerstin Hesselgren ingår i Liberala samlingspartiet och är den enda kvinnan som väljs in i första kammaren. Elisabeth Tamm väljs som liberal in i andra kammaren. När Liberalerna delas i två partier några år senare ställer båda sig utanför och betecknar sig som frisinnade vildar. De övriga kvinnorna i andra kammaren är socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring och högerns Bertha Wellin.

De så kallade ordentlighetsstrecken avskaffas successivt. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män tas bort detta år.

Nu kan även de som sitter i fängelse rösta. 62 procent av befolkningen har nu rösträtt.

Nu blir det lagligt att vara homosexuell, men ända fram till slutet av 1970-talet tyckte staten att homosexualitet var en sjukdom.

Nu får även personer som gått i konkurs och som får socialbidrag rösta. Åldern för att få rösta sänks från 23 till 21 år. Nu har 68 procent av befolkningen rösträtt.

Karin Kock, professor i nationalekonomi, blev först konsultativt statsråd, sedan folkhushållningsminister i Tage Erlanders regering. Hon blir därmed Sveriges första kvinnliga minister.

Förenta nationerna (FN) bildades för att bevara fred i världen och skydda människor från krig och orättvisor. I deklarationen om de mänskliga rättigheterna finns 30 artiklar. Den första artikeln lyder: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Lagen om religionsfrihet från 1951 ger svenska medborgare rätten att fritt bestämma om de vill vara med i Svenska kyrkan eller inte. Före 1951 var alla svenska medborgare tvungna att vara med i något annat samfund som godkänts av staten. Före 1951 måste alla ministrar i regeringen vara kristna. 

Nu sänks rösträttsåldern till 20 år i Sverige.

Svenska medborgare bosatta i utlandet blir röstberättigade.

Nu får även 19-åringar rösta i Sverige.

Gifta par börjar nu beskattas var för sig (särbeskattning), vilket gör att fler kvinnor tar ett arbete och blir mer självständiga ekonomiskt. 

När den nya regeringsformen införs försvinner kungens makt helt och hållet. Folkets friheter och rättigheter skyddas i den nya regeringsformen. 

Nu får 72 procent av befolkningen rösta.

Personer utan svenskt medborgarskap får rösta i kommunala val om de har bott i kommunen i minst tre år. Men man måste fortfarande vara svensk medborgare för att få rösta i riksdagsvalet. 

Samhället börjar ställa högre krav på att vallokaler och allmänna lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen bestämmer att det ska vara förbjudet att slå eller använda våld mot barn.

Andelen kvinnor i riksdagen överstiger för första gången 30 procent av ledamöterna.

Karin Söder, som tidigare varit utrikesminister och socialminister, efterträdde Thorbjörn Fälldin som ordförande för Centerpartiet.

Tidigare kunde en domstol bestämma att en vuxen person inte fick bestämma över sig själv. Det kallades att personen blev omyndigförklarad. Nu får alla svenska medborgare över 18 år bestämma över sig själva och även rösta. 74 procent av befolkningen har nu rösträtt.

År 1989 bestämmer Förenta nationerna (FN) att det ska finnas en barnkonvention. Barnkonventionens tanke är att alla barn, vilken bakgrund de än har, ska behandlas med respekt. Barn har också rätt att göra sin röst hörd. 

Riksdagen vill stärka yttrandefriheten och inför en yttrandefrihetsgrundlag där även rätten att säga vad man vill i radio, tv och på internet finns med.

Riksdagen får sin första kvinnliga talman, Ingegerd Troedsson. Hon var riksdagsledamot, biträdande socialminister och vice talman innan hon valdes till talman.

Samerna öppnar sin egen riksdag, Sametinget. Där arbetar man för att skydda och utveckla den samiska kulturen.

Vid en folkomröstning om svenskt medlemskap i EU röstar 52,3 procent av svenskarna ja till medlemskap, medan 46,8 procent röstade nej. Trots att folkomröstningen var rådgivande fanns en politisk konsensus om att Sverige skulle följa resultatet. 

År 1995 blir Sverige medlem i EU och svenska väljare får rösta i EU-parlamentsvalet. 

Personval prövas för första gången i valet till Europaparlamentet 1995 och i riksdagsvalet 1998.

Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkänns som minoriteter. De har skydd i lagen för att till exempel behålla sina språk. 

Riksdagen fattar beslut om en ny diskrimineringslag. Det är för att ingen ska behandlas annorlunda på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Barnkonventionen blir lag i Sverige. I den står det att alla barn har rätt att behandlas med respekt och få göra sin röst hörd.